På väggarna syns hjälmar, skyddsglasögon och på ett stort bord ligger skyddsvästar. Säkerhetsbutiken ligger på Östermalm i Stockholm och ägs av en dömd vapenhandlare, en affärsman i 50-årsåldern. Butiken har länge dragit till sig personer som polisen är intresserad av.
Gängkriminella – från några av de mest våldsamma nätverken.
En kväll hösten 2017 var spanare utanför butiken och iakttog hur medlemmar ur Dödspatrullen var där inne och tittade på skyddsvästar: ”Direkt när sällskapet lämnat platsen kom ägaren ut och stängde”, står det i spaningsrapporten.
Mannen i 50-årsåldern hade nyligen dömts för att ha medverkat i olaglig, internationell vapenhandel. Trots det skulle spanarnas egen arbetsgivare snart köpa skyddsvästar i samma butik.
För samtidigt som polisen med ena handen har utrett vapenhandlaren – har den andra handen gjort affärer med honom.
Polismyndigheten är inte ensam. Även Försvarsmakten, Kriminalvården och Ekobrottsmyndigheten finns bland butikens kunder. Myndigheterna har köpt in skyddsvästar, handfängsel, batonger och annan utrustning.
De senaste affärerna skedde så sent som ifjol.
Under samma period är mannen misstänkt för att ha begått brott riktade mot polisen. Nu är han åtalad för att ha förmått en kvinna på underrättelseenheten vid Nationella operativa avdelningen att läcka hemligstämplade uppgifter till honom.
Fakta.Vapenhandlare i Sverige och utomlands
￭ Affärsmannen i 50-årsåldern hade tidigare, via ett av sina säkerhetsföretag, tillstånd att bedriva handel med skjutvapen i Sverige, men det drogs in år 2008.
￭ Mellan 2008 och 2015 försökte han utan tillstånd genomföra vapenaffärer med aktörer i flera olika länder. Leveranserna skulle exempelvis gå till Irak, Belarus och Libanon. Det handlade bland annat om att förmedla ett stort antal automatkarbiner, pistoler och ammunition.
￭ I juni 2017 dömdes mannen i tingsrätten för brott mot lagen om krigsmateriel, grovt brott, samt för samma brott av normalgraden. Påföljden blev villkorlig dom och dagsböter. I utredningen, som DN rapporterat om, och i domen fanns uppgifter om att mannen tidigare skulle ha sålt skyddsutrustning till polisen och även till Försvarsmakten.
Mannen i 50-årsåldern rör sig i två skilda världar.
Han har en officiell sida där han sedan över ett decennium synts som affärsman, umgåtts med kändisar och anlitats av teveindustrin. På bilder poserar han på en välgörenhetsgala och på en bokrelease för en känd finanskvinna. På företagets sociala medier syns ordningsvakter och en journalist på Expressen använda skyddsvästar från hans bolag.
Han har också medverkat i svenska medier och uttalat sig om vikten av god säkerhet och hur man kan skydda sig mot kriminella.
Lika länge har mannen funnits på polisens radar. Redan år 2012 förekom han i en underrättelserapport om centrala personer inom den organiserade brottsligheten.
I juni 2017 dömdes han för brott mot lagen om krigsmateriel, grovt brott, för att ha försökt göra affärer med vapen och ammunition med aktörer i flera olika länder.
I en skrivelse från underrättelseenheten i polisregion Stockholm hösten 2023, som DN har tagit del av, beskrivs han som ”en känd nätverkskriminell person”.
Den 19 september i år åtalades mannen misstänkt för att ha förmått en polisanställd kvinna att läcka hemliga uppgifter till honom. I hans säkerhetsbutik hittade polisen en gul mapp med polisdokument och på ett krypterat usb-minne fanns ytterligare handlingar. Däribland ytterligare en underrättelserapport där han återigen finns med.
Rapporten heter ”Kriminella entreprenörer, specialister och möjliggörare inom den allvarliga och organiserade brottsligheten”.
Fakta.Åtal för polisläcka
￭ Ägaren av säkerhetsföretaget, och en kvinna som i flera år arbetade på polisens underrättelseenhet vid Nationella operativa avdelningen, åtalades i september 2024. Han misstänks ha förmått henne att läcka hemligstämplade uppgifter.
￭ Upprinnelsen var en husrannsakan i mannens säkerhetsbutik då hemliga uppgifter hittades som gick att spåra till kvinnan.
￭ Kvinnan och mannen är åtalade för grovt dataintrång respektive anstiftan till det, samt grovt egenmäktigt förfarande respektive anstiftan till detsamma. Båda nekar till brott.
Utrustning från säkerhetsbutiken används flitigt i de senaste årens gängkrig. Gång på gång hittar polisen skyddsvästar med företagslogotypen när de slår till mot gängmedlemmar.
Efter att tolvåriga Adriana sköts ihjäl i augusti 2020 ökade rädslan i den undre världen för fler skjutningar. En gängmedlem berättade i förhör att han gick in i säkerhetsbutiken.
”NN svarar att han bor i Botkyrka och att ett litet barn blev skjuten vid McDonalds och därför har han en skyddsväst. NN köpte för 5 000–6 000 kronor.”
Några månader senare köpte Polismyndigheten skyddsvästar i samma butik. De som skulle använda skyddsvästarna var spanare som arbetar mot grova brott. På fakturan stod ägaren själv som referens.
Detta var inte Polisens första inköp. År 2018 köpte myndigheten närkampsdräkt och övningsbatonger.
Affärsmannen – som alltså pekas ut som känd nätverkskriminell av polisen – använder sina myndighetskontakter i sin marknadsföring. I säljbroschyrer, på hemsidan och i intervjuer har han framhållit att polisen är en av hans kunder.
Samma sak gör han med en annan myndighet som har handlat från butiken: Försvarsmakten.
I augusti 2017 köpte Försvarsmakten handfängsel. Två år senare infördes en spärr i myndighetens system så att Försvarsmakten inte längre kunde handla av säkerhetsföretaget.
Försvarsmakten vill inte svara på varför spärren infördes eller om de i samband med det varnade andra myndigheter.
Klart är att brottsbekämpande myndigheter fortsatte att göra affärer.
DN har kunnat belägga att svenska myndigheter har handlat för åtminstone 180 000 kronor av säkerhetsföretag kopplade till affärsmannen, efter att han dömts för sin inblandning i de illegala vapenaffärerna.
Så sent som i fjol gjorde två myndigheter inköp. Kriminalvården köpte in kampsportsutrustning, boxningshandskar, tandskydd och suspensoarer.
Ekobrottsmyndigheten köpte in skyddsvästar och knivskyddshandskar.
När DN når ägaren av säkerhetsföretaget vill han inte intervjuas. Han förnekar brott och att han skulle vara nätverkskriminell.
DN har även bett om intervjuer med myndigheterna om varför de genomförde affärerna.
Enbart Kriminalvården ställer upp.
Per-Johan Åkerman är upphandlingsjurist vid Kriminalvården. Han säger att fängelserna är överbelagda och att pressen på att få fram fler platser är stor.
– Vi gör vad vi kan för att bygga ut i en rasande takt.
I fjol skulle en ny anstalt öppna, Åby utanför Uppsala, och nyanställda behövde snabbt en utbildning i självskydd.
De ordinarie, upphandlade leverantörerna kunde inte leverera med tillräckligt kort varsel.
– Vi fick information om att utrustningen hade gått till Ukraina. Det gick till exempel inte att få tag på handfängsel under en tid, säger Per-Johan Åkerman.
Kriminalvårdens personal ringde runt bland gamla kontakter inom säkerhetsbranschen och fick tag på en säljare som hade börjat arbeta hos säkerhetsföretaget.
– Man litade helt enkelt på säljaren. Och han kunde leverera.
Behövs det bättre kontrollmöjligheter?
– Ja. Ett problem är myndigheternas begränsningar att dela information med varandra. Underrättelseinformation är jättehemligt men vi vill naturligtvis inte göra affärer med nätverkskriminella, säger Per-Johan Åkerman.
Polismyndigheten, Ekobrottsmyndigheten och Försvarsmakten skickar skriftliga svar via sina pressavdelningar om att det som har hänt är allvarligt, att inköpen rör mindre summor och inte har skett enligt upphandlade avtal, och att rutinerna behöver ses över. DN har även tagit del av interna mejl från polisen, där myndigheten själv konstaterar att inköpet till spanarna år 2020 gick till på fel sätt.
Säkerhetspolisen vill inte svara på om myndigheten har gjort några inköp, utan meddelar att det omfattas av sekretess.
Fakta.Så svarar myndigheterna om affärerna
Den dömde vapenhandlaren har sedan 90-talet verkat inom säkerhetsbranschen, och haft olika säkerhetsföretag. Flera av dem är knutna till samma butiksadress och har gjort affärer med myndigheter.
DN har frågat Polismyndigheten, Ekobrottsmyndigheten och Försvarsmakten varför de gjorde affärer med företagen. Myndigheternas presstjänster svarar via mejl.
￭ Polismyndigheten skriver att det är allvarligt. Inköpen skedde inte genom upphandlade avtal och var inte säkerhetsskyddade, annars hade systemet larmat utifrån belastningsregistret. Händelsen ”belyser behovet av att utveckla kontrollen av leverantörskedjor”.
I interna mejl som DN har tagit del av framgår att polisens inköp år 2020 skedde då de egna skyddsvästarna inte täckte behoven. Spaningssektionen vid den regionala utredningsenheten i polisregion Stockholm behövde västar som är dolda under kläderna och samtidigt ger tillräckligt skydd vid ingripanden. Polismyndigheten konstaterar att affären gjordes på fel sätt och skulle ha gått via inköpsenheten för att undvika risken för avtalsbrott. Dessutom, står det i mejlen, är det viktigt att kontrollera att västarna verkligen har rätt skydd.
￭ Ekobrottsmyndigheten skriver till DN att man inte kände till att ägaren av säkerhetsföretaget var dömd för brott och att det är olyckligt. Myndigheten ska se över sina rutiner, även vid mindre direktinköp.
￭ Försvarsmakten skriver att säkerhetsföretaget lades upp som leverantör i myndighetens system år 2017 och att inköpet gjordes av en behörig handläggare. Två år senare spärrades företaget i Försvarsmaktens inköpssystem.
Expressens chefredaktör Klas Granström uppger för DN att de inte använder säkerhetsföretaget som leverantör och inte kände till att tidningen användes i marknadsföring. Tidningens medarbetare ägde skyddsvästen sedan tidigare, enligt Granström.
Läs också: Säkerhetsföretagets västar används i 14 kriminella gäng
Polisläckorna: Gängen värvar poliser – med sexuella relationer
