Att förstå myndighetsbeslut om socialförsäkringslagen kan vara nog så krångligt för en person med svenska som modersmål. För personer som inte kan så bra svenska kan de svenska myndighetsbesluten bli nästintill obegripliga. Det säger Hedvig Tängdén, revisionsdirektör på Riksrevisionen.
I en ny granskningsrapport riktar riksrevisionen nu kritik mot hur Försäkringskassan, Skatteverket och Pensionsmyndigheten kommunicerar med personer som inte kan svenska så bra.
Framför allt handlar det om att beslutsdokument ofta inte översätts, även när handläggarna är medvetna om att personen det gäller inte förstår svenska. Myndigheterna får också kritik för att använda sig av flerspråkiga medarbetare som tolkar – utan att kvalitetssäkra tolkningen.
– I värsta fall kan det här leda till att individer inte förstår sina skyldigheter och rättigheter och att myndigheten fattar beslut på felaktiga grunder. Det är allvarligt för individen och kan få ekonomiska konsekvenser om man till exempel inte får ersättning som man har rätt till, säger Hedvig Tängdén.
Bristerna i översättning är inget unikt för just de tre granskade myndigheterna, utan det är en utmaning för alla myndigheter som har mycket medborgarkontakt, menar Hedvig Tängdén. En av utmaningarna är att behovet varierar kraftigt över tid, både sett till hur många som behöver översättningshjälp och till vilka språk de behöver få kommunikationen översatt till.
Enligt språklagen ska myndigheter i regel använda det svenska språket. Men enligt förvaltningslagen ska myndigheter också se till att använda tolk och översätta dokument om det behövs för att den enskilde ska kunna tillvarata sin rätt.
Det finns inga krav på att all myndighetskommunikation ska översättas till personer som inte behärskar svenska. Det är inte heller en realistisk ambition, menar Hedvig Tängdén.
– Myndigheterna måste göra bedömningen när det är nödvändigt att översätta. Men vår bedömning är att det bör göras i större utsträckning än i dag, säger hon.
Riksrevisionen kan inte svara på hur många ärenden myndigheterna har med personer som skulle vara i behov av tolk eller översättning av dokument. Detta eftersom myndigheterna inte har märkt upp dessa ärenden.
Att i större utsträckning använda sig av tolk och översättare innebär ökade kostnader. Men i rapporten framgår att kommunikationsbrister också medför merkostnader. Detta eftersom personer då kan behöva göra upprepade kontaktförsök för att förstå sitt ärende.
Sonila Yliniemi, enhetschef på Pensionsmyndigheten, menar att de i dag redan jobbar internt med de här frågorna. De har inte själva fått några indikationer på att kommunikationshinder skulle ha lett till en minskad rättssäkerhet, men delar Riksrevisionens slutsatser om att det finns risker för det.
– Deras observationer stämmer. De flesta besluten vi skickar ut är ju på svenska och vi kommer göra vår hemläxa och se över hur vi kan jobba vidare med det här, säger Sonila Yliniemi.
Men det kan vara svårt att göra en korrekt översättning av beslut som bygger på komplexa lagtexter, menar hon. Och att använda sig av översättare och tolk i fler ärenden skulle inte bara innebära ökade kostnader. Det skulle också innebära att handläggningstiderna förlängs.
– Ofta finns det anhöriga som kan hjälpa pensionstagaren att förstå innehållet i beslutet. Medan om vi ska översätta fler beslut så kommer beslutet att nå individen betydligt senare, så det finns en avvägning som vi måste göra där, säger hon.
