Förra veckans artikel om att elever med svag teoretisk begåvning har väckt reaktioner.
En av dem som hört av sig till DN är Liberalernas Jan Jönsson som är oppositionsborgarråd i Stockholms stad.
– Vi har försökt uppmärksamma det här vid flera tillfällen men utan framgång. Så det är bra att det blir uppmärksammat nu, säger han och berättar att han har en bakgrund i skolan både som rektor och speciallärare.
Då har han har jobbat med elever som har svag teoretisk begåvning, det vill säga barn som går i den vanliga skolan men hamnar lågt i begåvningsutredningar.
Så sent som för två veckor sedan lade Jan Jönsson fram en skrivelse i utbildningsnämnden om att utöka arbetet med lovskolor och det särskilda stödet för att lyfta och stärka arbetet med vad han kallar ”gråzonsbarnen”.
Förra våren lade han dessutom fram en motion om att införa en särskild handlingsplan för dessa barn.
Skrivelsen har ännu inte besvarats. Men på motionen fick han svaret att Stockholms stad redan har utvecklat stödet, till exempel genom att bygga ut de särskilda undervisningsgrupperna, och att nya handlingsplaner riskerar att missa målet.
Jan Jönsson håller med om att en handlingsplan inte gör vare sig till eller från om den inte följs upp med konkreta åtgärder.
– Men samtidigt behöver vi som politiker göra mer för de här eleverna som finns på alla skolor, säger Jan Jönsson.
Han föredrar att kalla dem ”gråzonsbarn” eftersom de kan ha styrkor inom vissa områden och samtidigt ha stora svårigheter inom andra.
Eftersom de går i den vanliga skolan, och inte i den anpassade, finns det en svensk skolpolitisk tradition att betrakta dem som helt vanliga elever, enligt Jan Jönsson.
– Det finns en idealbild av hur det borde fungera i den svenska skolan vilket gör att den här gruppen inte blir synlig och tappas bort.
Det finns en god tanke bakom idén om att de ska få stödinsatser i den vanliga skolan och klassen, anser han.
Problemet är att de inte upptäcks eller lyfts fram i vare sig statistiken eller rapportfloden.
Det pratas mycket om att var femte elev inte klarar målen i grundskolan och stängs ute från gymnasiet. Hur många av dem kommer från den gruppen?
– Hur många är väldigt svårt att säga, särskilt som många av dem har en omfattande skolfrånvaro. Men de ingår definitivt i den gruppen, säger Jan Jönsson.
Det är särskilt viktigt att synliggöra dessa elever i övergången till gymnasiet, poängterar han.
I grundskolan kan det sättas in ganska stora insatser för att de ska få godkända betyg och ta sig vidare till gymnasiet.
– Men när de kommer in på gymnasiet kan det ta stopp redan under den första terminen eftersom det inte finns samma stödsystem som i grundskolan, säger Jan Jönsson.
De kanske har gått i en särskild undervisningsgrupp med åtta elever och kommer nu till en stor klass med 30 elever som är normalstorleken i gymnasiet.
– Läxhjälpen och det individuella stödet kanske också försvinner och de slås ut och blir sjuka, säger Jan Jönsson.
Eleverna förstår ofta själva att de befinner sig i en svår situation, inte minst när det kommer till deras framtidsutsikter på arbetsmarknaden, menar han.
– De barn och unga som har en diagnosticerad intellektuell funktionsnedsättning och går i den anpassade grundskolan kan även senare i livet få hjälp av olika stödsystem som LSS och anpassade arbetsplatser.
Men elever med svag teoretisk begåvning faller ofta utanför systemen eftersom de räknas som alla andra, enligt Jan Jönsson.
Just nu pågår en febril aktivitet för att ta fram nya läroplaner och ett helt nytt betygssystem som ska vara klara att införa hösten 2028.
Det kommer att underlätta för den här gruppen elever, tror Skolverkets enhetschef Ulrica Dahlén som är i full färd med att jobba fram de nya läroplanerna på uppdrag av regeringen.
– En viktig del är att anpassa kursplanernas nivå till elevernas kognitiva utveckling, säger hon.
Förhoppningen är att de ska få bättre möjligheter att lyckas när skolan lägger mer fokus på grundläggande kunskaper och ställer mindre krav på självständig analys och reflektion, särskilt i lägre åldrar, enligt Ulrica Dahlén.
Skolorna ska också testa eleverna i början av läsåret för att identifiera de som behöver mer stöd. Istället för att som i dag låta dem göra nationella prov i slutet när de kanske redan har hunnit misslyckas.
Det kommer också att bli förändringar i gymnasieskolan.
– De extra anpassningarna ska tas bort och ersättas av en ny form av stödundervisning, säger Ulrica Dahlén.
Även betygssystemet ska göras om helt och hållet. Bland annat ska den skarpa gränsen för icke godkänt (F) tas bort.
Läs mer:
Skolan blundar för tusentals svagbegåvade
L efterlyser åtgärder för gråzonsbarnen
I april förra året motionerade Liberalerna i Stockholm om att införa en handlingsplan för elever med svag teoretisk begåvning. Den 26 mars 2026 lämnade partiet in en skrivelse som efterlyser två åtgärder för dessa elever:
• Utökade lovskolor, där elever får möjlighet att ta igen kunskapsluckor i en mer strukturerad och avgränsad miljö.
• Stödgrupper med fokus på studieteknik, motivation och närvaro, som ett flexibelt komplement till ordinarie undervisning.
• Enligt förslaget bör insatserna omfatta både kommunala och fristående skolor och följas upp systematiskt för att se vad som verkligen fungerar.
Källa. Liberalerna i Stockholms stad
