Sju av tio företag säger i dag att de har svårt att hitta den kompetens de behöver – och var fjärde rekryteringsförsök misslyckas helt, enligt Svenskt näringsliv.
En av orsakerna är att de gymnasiala yrkesprogrammen inte fungerar som de borde, menar Johan Olsson som är Svenskt näringslivs kompetensförsörjningsexpert.
– Det är allvarligt. Yrkesprogrammen är avgörande för att svenska företag ska ha en chans att hitta personer med rätt kompetens, säger han.
Det handlar inte bara om svenska företag och deras konkurrenskraft, utan även om ungas framtidsutsikter att få ett jobb, menar han.
– Ska vi minska arbetslösheten och få ett ökat välstånd är yrkesprogrammen avgörande. I förlängningen ställer det här till det för Sverige som nation, säger Johan Olsson.
Han får medhåll från Dennis Forssell, som är vd för Forssells smide, när vi träffar honom i företagets stora industrilokal i Huddinge.
Dennis har tagit över sin farfars företag som grundades 1957. Han har i dag arton anställda, framför allt svetsare och smeder, som tillverkar stålkonstruktioner som ska användas i hus och broar i den svenska byggindustrin.
Han har i dag tre anställda som kommer från svenska yrkesprogram, men skulle vilja ha betydligt fler.
En av de anställda vi pratar med är Björn Sollervik. Han drar fram en ritning och tar på sig ett skyddande visir för att visa oss hur det går till när han svetsar fast en jättelik balk i en stålkonstruktion, som slutändan ska bli ett vindskydd i Hultsfred.
Björn pluggade upp sitt meritvärde med 50 procent och kom in på industriprogrammet för svetsare i Sandviken.
– Jag tog studenten på fredagen och började jobba här direkt på måndagen, säger Björn Sollervik.
Året var 2007 och han jobbar fortfarande kvar.
– Det tar några år innan man är fullärd, så vi är glada att ha en sådan som Björn kvar här, säger hans chef Dennis och berättar att hans egen son just gått ut fordons- och transportprogrammet.
– Han fick jobb som lastbilschaufför, i stort sett direkt, med hög lön dessutom, säger Dennis Forssell och slår ut med armarna.
Om tio år kommer det framför allt saknas elever som gått utbildningar inom fordon, industriteknik, restaurang och livsmedel och vård och omsorg, visar en prognos från Skolverket.
Men av 130 000 elever som sökte in på ett gymnasieprogram inför läsåret 2024/25 var det bara 36 procent som sökte till ett yrkesprogram.
Alla som söker kommer heller inte in. I dag är det bara 23 000 elever som klarar sig igenom yrkesprogrammen och tar examen, vilket motsvarar 75 procent.
– Det räcker inte på långt när för att täcka de behov som finns, säger Johan Olsson.
För att möta arbetsmarknadens behov behöver antalet öka med 20 000 elever varje år. Annars kommer det att saknas 230 000 yrkesarbetande personer år 2040, enligt Svenskt näringslivs beräkningar.
En anledning till att kommunerna inte satsar på yrkesprogram är att de kostar mer pengar än de billigare teoretiska utbildningarna, som dessutom är mer populära.
Dennis Forssell berättar om en intilliggande kommun som för några år sedan ville skära ned på platserna av ekonomiska skäl.
– Vi protesterade och sa att de måste ha dem kvar för att företag som det här ska kunna överleva, säger han.
Att spara på yrkesprogrammen är kortsiktigt eftersom det spär på ungdomsarbetslösheten, menar Johan Olsson.
I november förra året var 127 400 personer i åldern 15–24 år arbetslösa.
– Om fler av dem kommer i jobb leder det till att kommunerna får ökade intäkter, det är bra både för ungdomarna och för samhället i stort, säger Johan Olsson.
För att få fler att gå yrkesprogrammen måste framför allt attraktionskraften öka, menar Johan Olsson.
I dag är det skolhuvudmännen som dimensionerar utbildningsplatserna, till stor del utifrån elevernas önskemål.
Det gör att det i dag är fler som går på ekonomi- och samhällsprogrammen än på yrkesprogrammen tillsammans.
Svenskt näringsliv vill att platserna på dessa program blir färre.
– Om de platserna tar slut hoppas vi att fler ska intressera sig för yrkesprogrammen, och att skolhuvudmännen den vägen måste dimensionera dem annorlunda.
Men skolans uppgift är väl inte bara att förse näringslivet med arbetskraft. Finns inte en risk att man ser individen som en tillgång för industrin, och inte tvärtom?
– Det är klart att gymnasieutbildningen har en mängd olika uppdrag, som demokratiuppdraget, och att få elever att klara sig i vuxenlivet. Men det finns ingen konflikt mellan att lära eleverna ett yrke och att få med allt det andra som svensk skola ska leverera, säger Johan Olsson.
Från och med årsskiftet måste också skolhuvudmännen ta större hänsyn till arbetsmarknadens behov när de dimensionerar sina olika utbildningsplatser.
Svenskt näringsliv skulle önska att branschorganisationerna också fick ha ett finger med i spelet när kursplaner och examensmål ska utformas. Men så kommer det inte att bli.
– Principen är att de vet bäst vad till exempel en elektriker eller en kock behöver lära sig, vilka kurser som är viktiga och hur innehållet i dem ska se ut. Så ser det ut i de nordiska och de flesta europeiska länderna, hävdar Johan Olsson.
För att öka yrkesutbildningarnas attraktionskraft är det också viktigt att kvaliteten förbättras i utbildningarna, menar Johan Olsson. Det är en anledning till att Svenskt näringsliv inte driver på för att sänka eller ta bort gränsen för underkänt betyg, F.
– För oss är det viktigt att eleverna har goda förkunskaper så de klarar av utbildningarna. Det är redan i dag alldeles för många som har för svaga kunskaper från grundskolan, säger Johan Olsson.
– Det är värt mycket att de som kommer ut har godkända betyg, säger också Dennis Forssell.
När hans farfar startade företaget för mer än ett halvt sekel sedan var det många anställda som var analfabeter.
I dag är arbetsuppgifterna mer komplexa och kräver specialkunskaper.
Alla stålkonstruktioner behöver till exempel vara CE-märkta, vilket betyder att de måste hålla för en europeisk marknad och vara spårbara.
– Det gör att våra svetsare och smeder måste förstå datorer och dokumentera och signera allt de gör, säger Dennis Forssell och lyfter upp ritningen som Björn använde tidigare.
– Man måste förstå sig på sådana här, säger han.
Fakta.Yrkesprogram
• Varje år söker omkring 50 000 personer yrkesprogram, vilket motsvarar 36 procent av alla som söker gymnasium.
• Hösten 2024 går 38 900 elever i årskurs 1 på ett yrkesprogram.
• 23 000 personer klarar sig igenom utbildningen och får examen varje år, vilket motsvarar 75 procent.
• Det finns tolv yrkes- och sex högskoleförberedande gymnasieprogram.
● Yrkesprogrammen förbereder eleven för ett visst yrke.
• För att vara behörig till ett yrkesprogram krävs godkänt i svenska, engelska, matematik och minst fem andra ämnen
• Yrkesprogrammen innehåller ämnen som engelska, matematik och samhällskunskap, och minst 15 veckors praktik.
• Eleven kan komplettera sina studier för att få behörighet till högskola. Den som vill ha grundläggande behörighet måste välja till kurserna Svenska 2 och 3 samt Engelska 6.
Källor: SCB, Skolverket och Svenskt näringsliv.
