Inte sedan finanskrisen 2008–09 har andelen lån till rörlig (3-månaders) ränta varit så hög som nu. Och hos SBAB låg hela 94 procent av alla nya bolån i mars till rörlig ränta.
Men hos storbankerna var så gott som samtliga genomsittliga bundna räntor lägre än den rörliga. Hos marknadsledande Swedbank, till exempel, var snitträntan för den treåriga bindningen 3,96 procent och för femåringen 3,72. Den rörliga var samtidigt var 4,81.
Andra banker kan ha andra nivåer, men mönstret går igen – de bundna bolånen är just nu ”billigare”.
Trots det envisas alltså kunderna med att ha rörliga räntor. Varför?
– Jag tror att det är en kombination av olika saker. Helt klart är förväntansbilden den att den rörliga räntan är på väg ner, säger SBAB:s chefsekonom Robert Boije.
– Och det andra är att vi har en tradition i Sverige av att en stor andel väljer rörlig ränta, jämfört med andra länder, tillägger han.
Hans kollega på Nordea, Annika Winsth, talar om att låntagarna ”indoktrinerats” till att ta rörligt.
– Media har ju nästan dumförklarat den som binder. Trots att det definitivt funnits tillfällen när det hade varit aktuellt att binda, säger hon.
Men även Winsth tror att det är hushållens förväntan om kommande räntesänkningar som ger en hög andel rörligt. Och det kan vara en vinnande strategi – om det blir många och snabba räntesänkningar.
– Jag tror att många hushåll hör att räntan ska bli lägre och har tagit höjd för det. Men Riksbanken har bara tre sänkningar i sitt huvudscenario och är det det som gäller är det nog attraktivt att binda, säger hon.
En fråga är varför de bundna är lägre än den rörliga – det är knappast ett normalt läge. Bundna räntor brukar vara något dyrare än rörligt.
– Det tror vi kommer att förändras. När konjunkturen vänder ska ju kurvan gå åt andra hållet. Men där är vi inte än, säger Winsth.
Robert Boije påpekar att även här spelar förväntningarna in. Marknadsräntorna, som i sin tur styr de bundna räntorna gick ner ganska tidigt.
– Och det utifrån förväntningar om att centralbankerna kommer att sänka sina styrräntor, säger han.
På frågan om det är en klok strategi att välja rörligt ger de båda likartade svar: det beror på. Det handlar först och främst om hushållets ekonomi och lånens storlek. Hushåll som har goda marginaler kan kosta på sig risken att ligga kvar med rörligt, andra bör kanske överväga att binda ”för att sova gott om natten”, som Boije säger.
SBAB har dessutom gjort prognoser, byggt på historiska data, för hur räntorna på olika bindningstider kommer att utvecklas de närmaste åren. Banken har utgått från den rörliga räntan som läggs om var tredje månad och jämfört med olika bindningstider från ett till fem år.
Slutsatsen är att skillnaden på sikt mellan rörligt och bundet inte behöver bli så stor. Den som väljer att binda på fem år kan få betala någon tiondels procent mer jämfört med den som väljer rörligt – vilket får sägas vara en billig premie mot ränteuppgångar.
– Ja, men det är givet att våra prognoser slår in, skyndar sig Boije att understryka.
En som däremot helhjärtat är för rörligt, så vitt hushållet har marginaler för det, är Frida Bratt, sparekonom på Nordnet.
Varför?
– Därför att vi nu på allvar börjar diskutera att det kommer räntesänkningar. Det är rationellt tycker jag att hålla räntan rörlig då, säger hon.
Men de bundna är billigare. Är det fortfarande rimligt med rörligt?
– Ja, vi vet inte hur mycket räntorna kommer att gå ner, bara att de går ner, säger Bratt.
Hon varnar dessutom för att de bundna till och med kan stiga något på grund av att den amerikanska centralbanken, Fed, signalerar att den kommer att senarelägga sin första sänkning.
– Vad Fed gör har betydelse för marknadsräntorna, vilket i sin tur påverkar de bundna bolåneräntorna, säger Bratt.
Och så tycker hon att det finns en stor fördel med att ha lån till rörlig ränta.
– Du har kvar ditt vapen! Du kan byta bank om du får ett bättre erbjudande någon annanstans. Om du binder räntan har du inte kvar det här vapnet, säger hon.
Just av den anledningen är Frida Bratt också skeptisk till rådet att binda en del av lånen och ha en del rörligt.
– Då är man bakbunden i vilket fall, säger hon.
Läs mer: De flesta kan lägga räntechocken bakom sig.
Läs mer: Inflationen sjönk oväntat mycket.
