Nätavgifterna, kostnaden för att få vara ansluten till elnätet, utgör ungefär en fjärdedel av hushållens elkostnad. Sedan 2011 har den genomsnittliga nätavgiften för en villa med en säkring på 20 ampere höjts med 55 procent, och en lägenhet med 16 ampere har fått sin årliga avgift höjd med i snitt 64 procent under samma tid. Detta enligt data från tillsynsmyndigheten Energimarknadsinspektionen (Ei).
Den allmänna prisökningen i samhället var samtidigt cirka 35 procent, enligt SCB:s konsumentprisindex.
Om det rörde sig om ett telefonabonnemang eller gymkort hade konsumenten kunnat se sig om efter billigare alternativ, men så fungerar det inte när det kommer till nätavgifter.
Trots att marknaden består av omkring 150 olika bolag så finns det ingen konkurrens, utan varje bolag har sitt eget lokala monopol. Kunden är fast med den aktör som äger ledningarna som hushållet får sin ström från.
I år har den genomsnittliga avgiften i landet höjts med drygt 2 procent för villakunder och 4 procent för lägenheter enligt Ei:s statistik. Men skillnaderna mellan bolagen är stora.
Både Vattenfall och Eon har till exempel höjt sina avgifter med omkring 10 procent för villor och lägenheter medan andra har låtit bli helt eller till och med sänkt avgifterna.
Björn Berggren, energiexpert på Sveriges Allmännytta, pekar på de så kallade intäktsramarna som bolagen får av sin tillsynsmyndighet och flaggar för att kommande års höjningar kan bli betydligt högre än årets.
– Flera, framför allt de stora, har enligt min bedömning inte tagit ut hela den höjning som intäktsramarna ger utrymme för under 2024. Det betyder att de kommer kunna höja priserna ännu mer framöver, säger han.
Flera bolag har redan börjat. Vattenfall meddelade i slutet av november att avgiften höjs med cirka 15 procent efter årsskiftet, och Ellevio kommer att höja sitt pris med 6 procent.
Intäktsramarna sätts av Ei och reglerar hur mycket elnätsbolagen får öka sina intäkter genom nätavgifterna under en viss tid. Detta görs eftersom det är monopolmarknader, så att bolagen inte ska kunna ta ut hur mycket som helst. Tanken är att det ska täcka skäliga kostnader som investeringar i elnäten och ge en rimlig avkastning. Men sättet ramarna beräknas på har länge varit kritiserat.
För den aktuella perioden, 2024 till och med 2027, har myndigheten gett bolagen tillstånd att öka intäkterna med totalt 100 miljarder kronor.
– Jag ser ingenting som talar för att de inte skulle nyttja sina intäktsramar fullt ut och öka intäkterna därefter under de kommande åren. Myndigheten har ju frågat dem hur mycket de anser att de behöver få in för att driva sin verksamhet, säger Björn Berggren.
Även Stefan Yard, professor emeritus i företagsekonomi vid Lunds Universitet och expert på elnätsregleringar, tror att vi kommer se större höjningar fram till och med 2027.
– Jag befarar att de nog kommer att utnyttja sina intäktsramar och höja successivt eftersom reglerna är alltför generösa. Det är inte formellt fel att göra men kanske moraliskt tveksamt eftersom de egentligen inte behöver det, säger han.
De tre största aktörerna – Eon, Vattenfall och Ellevio – har tillsammans över 50 procent av marknaden mätt i omsättning och ett samlat rörelseresultat för nätverksamheten på över 8 miljarder kronor förra året, enligt siffror som bolagen rapporterar in till Ei.
De tjänar mer än de behöver menar både Stefan Yard och Björn Berggren. Till och med tillsynsmyndigheten som sätter intäktsramarna är öppen med att ramarna är för generösa och gör att bolagen överkompenseras.
– Vi anser själva att den här regleringen behöver utvecklas och förbättras på flera områden. Det har vi inte gjort någon hemlighet av, säger Tommy Johansson, avdelningschef för energisystem på Ei.
Han menar att bolagens förutsättningar beräknas på fel sätt med dagens modell. I korthet handlar det om att bolagens befintliga anläggningar värderas för högt, vilket gör att deras kostnader framstår som högre.
– Det leder till att också intäktsramen blir högre än vad den annars skulle ha varit. Det vi strävar efter är en reglering som bättre avspeglar företagens faktiska kostnader, säger Tommy Johansson.
Förhoppningen är att kunna skruva på beräkningsmodellerna inför nästa period som börjar 2028, men det kräver att regeringen först genomför ett antal ändringar i ellagen. Ett arbete som pågått inom regeringskansliet en tid.
Hinner det komma innan nästa tillsynsperiod som börjar 2028 eller finns det risk att det blir fyra år till med för generösa intäktsramar?
– Vi har signaler från regeringen om att det sannolikt kommer en proposition inom de närmsta månaderna så vi förväntar oss det, säger Tommy Johansson.
Stefan Yard är inte lika säker. Den statliga utredningen lämnade sitt betänkande hösten 2023, efter det har en rad aktörer kommit med remissvar, bland annat Ekonomihögskolan i Lund där Stefan Yard skrev yttrandet.
Nästa steg är att regeringen skickar ut en lagrådsremiss innan förslagen kan läggas fram för riksdagen att ta ställning till.
– Det var sagt att det skulle komma en lagrådsremiss under hösten men den har vi inte sett än så det verkar bli först nästa år. Det är inte ett bra tecken.
Hur bråttom är det?
– Jag tror att det måste finnas ett riksdagsbeslut senast inför kommande höst för att man ska hinna ändra detta, säger Stefan Yard.
När DN frågar energi- och näringsdepartementet kan pressekreteraren Dan Jormvik inte svara på om någon lagrådsremiss eller proposition är på gång.
”Betänkandet bereds inom regeringskansliet”, skriver han i ett mejl.
Får Ei inte utrymme att ändra på beräkningsmodellen i tid kan ytterligare en fyraårsperiod med samma generösa sätt att räkna bli aktuell efter 2027.
– Så länge de gamla, vida intäktsramarna finns så är det ju inte olagligt att utnyttja dem som elnätsföretagen gör. Det börjar brinna lite i knutarna, säger Stefan Yard.
Effekttariffer på väg
Nätavgiften består oftast av en fast och en rörlig del. På senare tid har flera bolag infört ytterligare en del i avgiften – effekttariffer. Det innebär att avgiften är olika olika hög vid olika tider, för att ge elanvändarna incitament att sprida ut sin förbrukning till tider då belastningen på nätet inte är lika hög.
Effekttarifferna har mött kritik från flera håll. Dels för att det anses göra det svårare att förstå elnätsavgifterna, dels för att alla hushåll inte har möjlighet att styra sin förbrukning.
Senast den 1 januari 2027 ska alla nätbolag i Sverige ha infört den nya typen av tariff.
