Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.

Det mest radikala förslaget kommer från justitieminister Yariv Levin och innebär i praktiken att regeringen tar över riksåklagarämbetet. Levins nya lagförslag skulle ge honom rätt att väcka åtal mot personer om riksåklagaren inte gör det. Reformen är en del av den rättsrevolution som Levin inledde för tre år sedan, och som enligt kritiker syftar till att avskaffa demokratin.

En annan lag, av pressen döpt till ”jobblagen” gäller reglerna för anställning inom den offentliga sektorn. Israel har en särskild myndighet som kontrollerar att tjänstemän i stat och kommun är kvalificerade, och inte fått jobbet via vänskap, släktskap eller politiskt beskydd. Den ordningen vill regeringen nu avskaffa, så att ministrar och chefer får full frihet att utse medarbetare.

Vidare stundar lagstiftning som straffar pensionerade officerare som stödde den proteströrelse som 2023 fick tiotusentals soldater och officerare i reserven att vägra bära vapen – i protest mot försöken att inskränka demokratin. Personer som manat till vapenvägran av politiska skäl kommer att mista sin pension och sin militära grad om lagen antas.

Initiativet kallas ”Golanlagen”, efter general Yair Golan, ledare för det nya vänsterpartiet ”Demokraterna”, en av regeringens hatfigurer.

Golan gjorde sig än mer avskydd av Benjamin Netanyahus koalition den 7 oktober 2023, då han och andra äldre officerare konfronterade Hamas terrorister innan reguljära styrkor hunnit fram.

Den så kallade ”giftmaskinen”, koalitionens propagandaavdelning, där premiärministerns son Yair Netanyahu spelar en framträdande roll, har gjort allt för att svärta ned Golan, vars nya parti är en union mellan socialdemokratiska Mapai och liberala Meretz. Bland annat spreds ett rykte att Golans dotter myglat sig undan värnplikten. Snöpligt nog visade det sig att Golan inte hade någon dotter, men väl fyra söner, alla i stridande förband.

De många lagförslagen hänger ihop med den valkampanj som rycker allt närmare. Likuds lista till nästa val utses av partiets primärväljare, som överlag har mer extrema åsikter än partiets politiker. Lagförslagen är ett sätt för politikerna att profilera sig inför primärvalet.

Även om dessa lagförslag antas, så betyder det inte att de vinner laga kraft. Högsta domstolen, som regeringen hoppas förvandla till ett regeringsorgan, har fortfarande kvar sitt oberoende och har på sistone retat koalitionen genom att gå emot dess beslut.

Häromdagen ogiltigförklarade HD enhälligt regeringens beslut att sparka sin egen juridiska rådgivare, som också leder riksåklagarämbetet. För regeringen skall kunna förverkliga hela sin vision om ett nytt styresskick, med bland annat full kontroll över domstolar, medier och läroplaner, så måste den segra i nästa års val.

Share.
Exit mobile version