Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.

Om Trump inbillat sig att Irans sändebud, av respekt för honom, skulle ha mött upp och skakat hand med vicepresident JD Vance fast Israel just bombat södra Libanon, så fick han sig en lektion i Mellanösterndiplomati när den är som mest effektiv.

Efter att fyra israeliska soldater dödats av en Hizbollah-drönare i södra Libanon på torsdagen bombade Israel flera mål i södra Libanon, med flera dödsoffer. Israels agerande passade Iran perfekt. Hizbollah hade attackerat de israeliska soldaterna med Irans goda minne, shiamilisens aktioner är helt samordnade med Irans diplomatiska strategi. Iran kräver nu garantier från Trump att Israel, vad som än sker på marken, inte agerar militärt i Libanon.

Det skulle förvåna om Trump gav sådana garantier, men den israeliska ledningen lever i skräck för just en sådan order från presidenten. Även om Trump inte är mogen för ett sådant beslut så kommer Iran, med sin sofistikerade förhandlingsteknik och sitt tålamod, att hjälpa honom dit.

Nästa steg, som redan har börjat, är de shiitiska internflyktingarnas – nära en miljon – återkomst till sina samhällen i södra Libanon. I dag, utan civilbefolkning, vet Israels pilotlösa flygplan att allt som rör sig på marken är Hizbollah, vilket ger hög utdelning på attacker. Med de civila åter i sina hem blir sådan eldgivning omöjlig, i synnerhet nu sedan Trump gett Israel allt mindre svängrum.

Förr eller senare, det vet premiärminister Benjamin Netanyahu, måste han räkna med att Trump ryter till och inte bara förbjuder aktioner mot Hizbollah, utan kräver en utrymning av Israels ”säkerhetszon”, som sträcker sig tio kilometer in på libanesiskt område. Om det sker så kommer Hizbollahs hundratals förstörda fästen utmed gränsen till Israel att sättas i stånd och bemannas på nytt. Mycket snart blir då allt som före 8 oktober 2023, då Hizbollah attackerade Israel i sympati med Hamas i Gaza. Fram till dess höll Hizbollah styrkor tätt inpå en rad israeliska samhällen.

Att finna sig i detta före det israeliska valet i oktober vore politiskt självmord för Netanyahus del. Redan nu tvingas han stå ut med saker som intill helt nyligen var otänkbara: partikolleger som kritiserar honom i medierna och uppmanar honom att inte ge efter för Trump. På fredagen svor han att Israel kommer att ”stanna i säkerhetszonen, så länge det behövs”.

Om Iran spelar sina kort väl kommer man att erbjuda Trump ett totalt slut på Hizbollahs beskjutning, mot att denne tvingar bort Israel från södra Libanon. Om Trump får intrycket att hela Irankrisens lösning hänger på detta så kommer han att beordra Israel att backa. Om det sker kommer Netanyahu att tvingas välja mellan Trump och sina egna väljare.

Dilemmat gäller också den israeliska oppositionen, som har gott hopp om att rycka makten från Netanyahu i höst. De fyra–fem viktigaste oppositionsledarna dömer nu ut Netanyahu för hans brist på ryggrad och hans fjäsk för Trump. Men är någon av dem redo att säga nej till Trump, om priset är amerikanskt exportstopp på ammunition och missiler? Och vad händer den dag Iran kräver liknande eftergifter av Trump ifråga om Gazaremsan, där Irans skyddsling Hamas pressas tillbaka dagligen och bönar om en hjälpande hand från Teheran?

Läs fler texter av Nathan Shachar.

Share.
Exit mobile version