Sheikh Ali Da’mush från Hizbollahs administrativa råd presenterade programmet:
– Vi tackar det nobla iranska folket för dess frikostighet mot Libanon. Vi tackar den högste ledaren imam Ali Khamenei och det iranska revolutionsgardet.
Familjer vars hem förstörts under israeliska attacker får nu en första hjälp på mellan tolv och fjorton tusen dollar. Det gäller framför allt shiamuslimer från gränsområdet närmast Israel, från Baalbek i Libanondalen och från Beiruts sydvästra förorter, där Hizbollahs högkvarter och stridsledningscentraler var belägna, huvudsakligen i bunkrar under höghus.
Libanesiska experter räknar med att återuppbyggnaden kommer att kosta minst åtta miljarder dollar. Att Iran, där ekonomisk kris och akut kassabrist råder, ändå har bråttom att åta sig ansvaret för återuppbyggnaden, är en politisk markering.
Regimen i Teheran vill göra klart för Israel, för arabvärlden och för libaneserna att man inte tänker dra sig ur Libanon och inte överge Hizbollah, landets dominerande kraft, politiskt och militärt.
Regimen i Teheran vill göra klart för Israel, för arabvärlden och för libaneserna att man inte tänker dra sig ur Libanon och inte överge Hizbollah, landets dominerande kraft, politiskt och militärt.
Nära en och en halv miljon libaneser, de flesta shiiter, behöver hjälp att bygga upp sina hem, helt eller delvis. Flera gränsbyar närmast Israel, där många husägare tvingades av Hizbollah att hysa raketramper, ammunitionsförråd och bunkrar, har lagts i grus av israeliska ingenjörstrupper. Israel, som enligt vapenstillestånds-avtalet skall utrymma Libanon denna månad, har lovat flygbomba alla nybyggen där Hizbollah visar sig.
De flesta libaneser hoppas att Hizbollahs dominans nu lider mot sitt slut. De har försökt övertala gulfstaterna att delta i återuppbyggnaden. Dessa har lovat stora summor, men på villkor att FN-resolutionen 1701 från 2006 implementeras – alltså att endast Libanons armé och inte Hizbollah får bära vapen.
Hizbollah har mist de flesta av sina ledare och mycket av sin slagkraft, men är fortfarande överlägset staten militärt sett. Att rörelsen skulle låta sig avväpna är uteslutet. Israels, och många libanesers, förhoppning är att blockerade vapenleveranser, sjövägen och landvägen, på lång sikt skall försvaga Hizbollah och reducera dess förlamande inflytande över Libanons politiska processer.
Att landet nu är på väg att få en president, efter att Hizbollah i två år saboterat utnämningen, är ett tecken på att shiamilisen inte längre har monopol på utvecklingen.
