Den nya regeringen är inte resultatet av något val, utan av ett bryskt utländskt budskap till den impopuläre Abbas: ”Snygga upp din regim om du vill vara med och styra Gazaremsan efter kriget!” Premiärminister Mustafa, som också blir utrikesminister, och drygt tio av de nya ministrarna är experter, inte politiker. Fem av dem är från Gaza. Enligt vad DN erfar har EU-diplomater varit inblandade i utnämningarna och lagt veto mot vissa namn.
I sociala medier uppmanas Mustafa att inte ge vika för det styrande Fatahpartiets inre krets och dess utbredda system av korruption. Det är inte första gången Abbas utnämnt en briljant och självständig ekonom till regeringschef. 2013 tvingade Fatahs veteraner Abbas att sparka premiärminister Salam Fayad, som förklarat krig mot korruptionen.
Den nya regeringen står inför övermänskliga utmaningar. Över 130 000 Västbanksbor har mist sina arbeten i Israel sedan den 7 oktober. De anställda i den offentliga sektorn har inte fått ut full lön på många månader. De får mellan 50 och 60 procent, enligt regeringen därför att Israel fryst de moms- och tullintäkter som det är skyldigt att föra över till självstyret varje månad.
Västbankens arbetsmarknad är mättad med unga akademiker, men dess näringsliv kan inte erbjuda många av dem meningsfullt arbete. Korruptionen i Ramallah och politikernas kontroll av domstolarna skrämmer bort alla investerare. Många rörelser slår igen eller flyttar till Jordanien för att kunna verka friare.
Den viktigaste makthavaren i Ramallah efter presidenten förblir dock på sin post: general Majed Faraj, som leder den viktigaste underrättelsetjänsten, Amn al-Wiqa’i.
Faraj, som suttit på posten i 15 år, anses som Mahmud Abbas mest trolige efterträdare. Hans värsta konkurrenter då den dagen kommer blir de bägge Fatahledarna Marwan Barghuti, som sitter i israeliskt fängelse, och Muhammad Dahlan, i exil i Dubai.
Läs mer:
Osunt ekonomiskt tvångsäktenskap mellan Israel och Palestina
Visionerna kolliderar om Gazas styre efter kriget
