Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.

Den 15 januari lanserade Vita huset ”fas 2” i presidentens ”Övergripande plan för att avsluta konflikten i Gaza”. Ett högtidligt pressmeddelande lade fram en ”20-punkters färdplan för permanent fred, stabilitet, återuppbyggnad och välstånd”. Ali Shaath, en ”respekterad, teknokratisk ledare” skulle enligt Vita huset leda projektet, som stöddes av både FN och Trumps fredsråd, ”The Board of Peace”.

Snart skulle internationella styrkor ta över säkerhetsansvaret och konfiskera Hamas tunga vapen.

Av denna ”historiska milstolpe” blev det ingenting. Gaza har hamnat helt i skuggan av andra konflikter och ingen återuppbyggnad är i sikte. Förenade Arabemiraten och Saudiarabien, som lovat bekosta reparationer och nybyggen i Gaza, hade ställt som villkor att Hamas ersattes av palestinier utan band till Iran, och att en fredsbevarande styrka patrullerade området.

Men de länder som skulle ha bidragit till fredsstyrkan har dragit sig ur eller ställt nya villkor. Den teknokratiska palestinska regeringen har inte börjat sitt arbete och har inte ens kommit in i Gaza.

Under tiden rustar Hamas-rörelsen och befäster sitt styre över den halva av Gazaremsan den kontrollerar, den andra halvan ockuperas av Israel. De röster och de rivaler som kritiserade Hamas har tystnat, och det skräckregemente mot oliktänkande som rådde före krigsutbrottet i oktober 2023 är nu helt återupprättat. Hamas reparerar sitt tunnelsystem – som Israel trots väldiga insatser inte lyckats förstöra helt – och tiotusentals unga rekryter fyller luckorna efter de Hamas-krigare som fallit i kriget.

För Hamas, som återupprättat sitt civila styre över Gazas städer, kommer organisationernas sorti att bli en ekonomisk börda

Inte ett ord av protest mot detta hörs från Israels regering. En sak förblir oförändrad trots allt som tumlats om i regionen: Benjamin Netanyahu föredrar Hamas i Gaza framför det palestinska självstyret.

Skälet är detsamma som under de långa år (2009–2021 och igen 2022–2023) som Netanyahu lät Qatar ösa pengar över Hamas och förbjöd Israels militär att döda Hamas ledare: Självstyret i Ramallah vill se förhandlingar och en palestinsk stat, medan Hamas vill utplåna Israel. Eftersom Netanyahus väljare inte kan tänka sig delning av landet och så är självstyret politiskt mycket farligare än Hamas.

I april, om inte USA förbjuder det, kommer nära 40 internationella hjälp- och människorättsorgan att tvingas lämna Gazaremsan. Israel har krävt att dessa lämnar över listor på sina palestinska anställda, vilket de vägrat. Israels högsta domstol har avvisat en appell från de berörda grupperna.

För Hamas, som återupprättat sitt civila styre över Gazas städer, kommer organisationernas sorti att bli en ekonomisk börda. Men det blir samtidigt bekvämare för Hamas att härska utan människorättsorgan som dokumenterar övergrepp.

Optimister hoppas att Trump, när Irankriget tar slut, kommer att fullfölja sin vision för Gaza – den han kallade ”den första freden i Mellanöstern på 3 000 år”. Gör han det ställs de israeliska maximalisterna inför ett dilemma. Trump-planen öppnar vägen för det palestinska självstyrets återkomst till Gaza, som togs över av Hamas i en statskupp 2007. Med självstyret vid makten i både Ramallah på Västbanken och i Gaza så skulle de flesta av världens stater kunna enas bakom kravet på en palestinsk stat.

Läs mer:

Gazabor skeptiska till Trumps fredsråd

Gränsövergången i Rafah öppnades åter

Share.
Exit mobile version