Kreml, säger en rysk diplomat i Tel Aviv till DN, kokar av ilska över Turkiets roll i försöket att störta Rysslands skyddsling president Bashar Assad. Iranska medier pekar ut ”Netanyahu och Erdogan” som krafterna bakom attacken – medan regimtrogna tyckare på turkiska sociala medier anklagar USA och Israel.
Den sunnimuslimska strömning president Recep Tayyip Erdogan tillhör anser att minoritetsstyret i Syrien – en koalition av shiiter, druser, kristna och alawiter – är ett historiskt misstag som helst borde rättas till. Det är ett högt spel man gett sig in i, med tanke på att Turkiet inte kan veta hur dess Nato-kolleger kommer att reagera. Men massmördaren Bashar Assad har inga vänner i USA och Europa, och om Donald Trump tänker satsa på att försvaga Iran så är Syrien Irans mest sårbara punkt.
Om rebellerna håller stånd så öppnar sig rika möjligheter för en invecklad internationell kris. Alla de fyra närmast berörda makterna har militärbaser i Syrien: Turkiet, Iran, Ryssland och USA. En femte makt, Israel, bombar Syrien ett par gånger i veckan.
Stommen i rebellarmén, Hayat Tahrir al-Sham, som under det syriska inbördeskriget kallade sig al-Nusra, har rötter i al-Qaida. Men, säger israeliska forskare som följer jihadistiska sociala medier, rörelsen har på sistone mildrat tonen mot Israel. Detta för att lugna Jerusalem nu då rebellerna erövrar förråd med kemiska vapen. Under inbördeskriget, då al-Nusra kämpade på Golanhöjderna mot libanesiska Hizbollah, fick sårade Nusrakrigare vård i Israel, och mycket tyder på att hjälpen inte stannade vid detta.
Israel skulle gärna se att Iran miste sitt fotfäste i Syrien, men i Jerusalem föredrar de flesta bedömare Assadregimen framför ett kaos av miliser. Om Syrien skulle förvandlas till en turkisk lydstat så är detta uthärdligt för Israels del. Turkiets regim avskyr Israel lika intensivt som Irans regim. USA kan dock sätta gränser för Turkiet, men inte för Iran.
Läs mer:
Nathan Shachar: Dramatisk vändning i Mellanösternkrisen när rebeller intar Aleppo
