Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.
En bred israelisk allmänhet, inte bara extremnationalister, har svårt att vänja sig vid de återkommande nyhetsbulletinerna om förhandlingar mellan den terroristklassade rörelsen och den republikanska administrationen i USA.
Sedan 1994, då Hamas inledde en lång serie terrordåd för att sabotera Oslo-avtalet mellan Israel och palestinierna, har det officiella USA behandlat Hamas som paria, oavsett vilket parti som sitter i Vita huset. 1995 förbjöd president Bill Clinton alla ekonomiska och diplomatiska kontakter med islamiströrelsen.
Men våren 2025, då Donald Trump blev allt ivrigare att sätta stopp för Gazakriget, skickade han USA:s specielle gisslanförhandlare Adam Boehler till Doha för att förhandla direkt med Hamas-ledaren Khalil al-Haya om utväxling av de israeler Hamas höll i Gaza. Dittills hade alla USA:s kontakter med Hamas skett via Qatar och Egypten.
Reaktionen i Israel blev häftig. Boehler försvarade sig:
– Mitt jobb är inte att tala med de goda. Goda människor rövar inte bort civila. Men att vägra tala med någon är en femårings attityd. Vi har problem att lösa och då kan man inte välja vem man talar med.
Hans ord lättade inte upp stämningen. Netanyahu undvek, som alltid, hårda ord mot Trump, men hans närmaste man Ron Dermer skällde ut Boehler i ett telefonsamtal.
Tabut var brutet, och under de febrila kontakterna i Egypten inför vapenvilan mellan Israel och Hamas i oktober i fjol lät Trump sina närmaste förtrogna, fastighetsmäklaren Steve Witkoff och svärsonen Jared Kushner, förhandla direkt med Khalil al-Haya, Hamas viktigaste överlevande makthavare.
Detta föll inte i god jord i Israel, i synnerhet inte uppgifterna om hur Witkoff och al-Haya funnit varandra i sorgen över en förlorad son – Witkoffs efter en drogöverdos och al-Hayas i en israelisk bombning.
Sådana möten leder inte längre till rubriker, och Israels regering har slutat protestera. Man föredrar tvärtom att inte låtsas om dem, eftersom de vållar ont blod hos nationalistväljare och sätter i relief Netanyahus minskade inflytande hos Trump.
Häromdagen i Egypten, då Kushner och Witkoff överlade med al-Haya och med Gaza-fredsplanens ansvarige Nickolay Mladenov, var både Turkiet och Qatar representerade på hög nivå. Israel, som jämte Hamas är den närmast berörda parten, var inte närvarande.
Läs mer:
Nathan Shachar: Netanyahu bestämmer nästan allt
Nathan Shachar: Olustigt för Netanyahu när Trumps Gazaplan aktiveras på nytt
