Situationen i Sverige vad gäller de ekonomiska klyftorna sticker ut så pass att den ofta uppmärksammas i andra länder. Senast häromveckan i Europas största ekonomitidning Financial Times, som skriver:
”Landet genererar den typen av förmögenheter som ökar risken för en anti-kapitalistisk revolt”.
Handelshögskolans expert på inkomstskillnader, Jesper Roine, vill resonera mer nyanserat om saken.
– De flesta människor har inte något emot miljonärer och de som lyckas. I vart fall inte så länge samhället går bättre i sin helhet, säger han.
De största socioekonomiska klyftorna finns i Stockholm, men även på andra platser i Sverige är skillnaderna betydande, enligt DN:s kartläggning. Många som bor i höginkomstområdena är dessutom betydligt rikare än vad kartläggningen visar. Det beror på att deras fastigheter och kapitalavkastning ökat snabbt värde. Forskare som DN har pratat med varnar för splittring i samhället och ökade kostnader.
Jesper Roine har forskat och skrivit böcker om inkomstskillnader som drivkraft i ekonomin. Han argumenterar för att de här skillnaderna behövs och är bra.
– Det har belagt att man anstränger sig mer, utbildar sig och arbetar hårt i strävan att få bättre betalt. Tjänar man mer på att göra något, ja då gör folk det. Vi vet också att ekonomi och välfärd utvecklas sämre när skillnaderna är för små.
Ändå ser Jesper Roine risker med för stora inkomstskillnader, framför allt för att privata förmögenheter har ökat så mycket och ser ut att fortsätta öka. Stora skillnader i förmögenheter syns tydligt. Känslan av socioekonomisk underlägsenhet framkallar svår skam.
– Det är inte bra att många känner sig utanför, känner att de inte kan delta i samhället på samma sätt, säger Jesper Roine.
Hur stor den ekonomiska ojämlikheten faktiskt är går inte att få fram. Det finns nämligen inget offentligt register i Sverige som ger en sammanvägd bild av en förmögenhet – inkomster, tillgångar och skulder, förklarar han.
– Det jag tycker är viktigast är om dessa skillnader växer från generation till generation. Det blir så stora skillnader för barnen och deras förutsättningar framåt. Det är något vi behöver diskutera och göra något åt. Jag är inte säker på exakt vad och på vilken nivå, säger Jesper Roine.
Politiska verktyg som skatteutjämning, satsning på skolor i utsatta områden, bidrag och liknande är politiska vattendelare. Sverige är unikt i världen med låga skatter på kapital, fastigheter och arv. Samtidigt har vi relativt höga skatter på arbete och en utbyggd välfärd.
– I den debatten blir det lätt att ena sidan pratar om katastrof och splittring. Och den andra sidan fastnar i att det inte finns något att diskutera, alla har ju fått det bättre. Men så enkelt är det inte.
De flesta har de facto fått det bättre och det rejält över åren, enligt Jesper Roine. Ingen svälter, de flesta har en okej bostad och får gratis utbildning till och med på universitet. Samtidigt har höginkomsttagare haft en bättre utveckling än andra sedan 1990-talet. Och de allra rikaste har fått mest, enligt Finanspolitiska rådets rapport Ekonomisk ojämlikhet i Sverige, 2024.
Sverige har numera 44 dollarmiljardärer, enligt finanstidningen Forbes miljardärsindex. Dessutom ökar antalet mycket rika snabbare i Sverige jämfört med många andra länder.
Men läget är inte extremt eller akut i Sverige, menar Jesper Roine. Inte som i vissa andra länder.
– I USA har stora grupper som under längre tid inte sett någon bra ekonomisk utveckling. Det skapar oroligheter och det hotar hela samhällssystemet när de märker att de inte får ta del av tillväxten. Varför ska de hjälpa till att skapa tillväxt om bara några få får ta del av den?
– I forskningen kan vi inte säga att koncentration av rikedom generellt leder till uppror. Men alla människor behöver känna att också de får det bättre. Det måste vi hålla koll på annars kan vi få problem, säger Jesper Roine.