Nationalmuseum köpte förfalskning: ”Vi har blivit utsatta för bedrägeri”

Det var i mars i år som Nationalmuseum kontaktade polisen på grund av misstankar om att museet köpt in stöldgods och förfalskningar till samlingarna – något som Kvartal rapporterade om samma månad.

Museet fattade misstankar när ”Uppdrag granskning” sände programmet ”Konsttjuven”, där en man som kallas just ”konsttjuven” vittnar om omfattande brott mot det offentliga kulturarvet. Det handlar bland annat om stölder och förfalskning av proveniens, alltså ett föremåls ursprung. Samtidigt fick Nationalmuseum ett tips om att museet kunde ha köpt in förfalskade möbler via en person i konsttjuvens närhet.

Nationalmuseum polisanmälde fyra misstänkta förfalskningar: en soffa, två sidobord och en golvlampa, samtliga i originaldesign av formgivaren Greta Magnusson-Grossman.

Soffan och sidoborden köpte museet på Stockholms auktionsverk för sammanlagt 300 900 kronor 2015, golvlampan på samma auktionshus för 85 750 kronor 2014, enligt förundersökningen som DN tagit del av.

Utredningen gällde grovt bedrägeri. En gärningsman misstänktes ha använt vilseledande uppgifter för att förmå auktionshuset att köpa in falska föremål som sedan såldes vidare till Nationalmuseum.

Ytterligare en polisanmälan från museet handlade om tre föremål, köpta på auktion mellan 2012 och 2019, som man misstänkte kunde vara stulna: ett elementgaller och en kandelaber av Harald Wadsjö samt tre sättugnsplattor av Anna Petrus. Även denna anmälan ledde till en förundersökning gällande grovt bedrägeri.

Bägge förundersökningarna är nu nedlagda. De misstänkta brotten är preskriberade på grund av värdet på föremålen.

– Bara för att värdet är litet så tycker vi inte att det här är mindre allvarligt, men så funkar lagen, säger Martin Olin, avdelningschef för samlingarna på Nationalmuseum.

– Vi anser fortfarande att vi har blivit utsatta för ett bedrägeri som vi lidit skada av.

Huruvida de tre misstänkt stulna föremålen är stöldgods eller inte kan Martin Olin inte svara på. Liknande föremål nämns i ”Uppdrag granskning”, men beskedet från de berörda auktionshusen är att de inte kan avslöja säljarna och att det inte finns fog för misstankar.

– Vi valde ändå att polisanmäla, eftersom vi har velat vända på alla stenar, säger Martin Olin.

De misstänkta förfalskningarna – soffan, sidoborden och lampan – är en annan historia. Efter att museet tog en noggrann titt på möblerna kunde man med experthjälp konstatera att soffan, som man trodde var en äkta Magnusson-Grossman-soffa från slutet av 1930-talet, i själva verket är en förfalskning. Lampan, däremot, är äkta, medan sidoborden fortfarande omgärdas av frågetecken.

– Föremålen är förändrade på ett bedrägligt sätt, i synnerhet soffan. Vad gäller sidoborden kan vi inte vara säkra på vem som designat dem.

Hur missade ni det här?

– Informationen i auktionskatalogen var bedräglig, auktionshuset blev också vilselett. Det här är också ganska nytt för oss, med serietillverkade föremål som dyker upp med falsk information. Det har inte funnits incitament att göra så tidigare, men nu har de här föremålen blivit dyrare. Jag tror att vi, och andra, har blivit tagna på sängen.

Kommer ni att ändra hur ni jobbar nu?

– Vi kommer att bli mer noggranna.

Anser du att de svenska auktionshusen borde bli bättre på att säkerställa korrekt proveniens?

– De arbetar väldigt olika, så man kan inte säga något generellt. Det kan nog vara svårt för auktionshusen att avläsa kreativa lögner om ursprung.

Vad händer med föremålen nu?

– Vi begärde ett återköp från auktionshuset. De hänvisade till resultatet av polisutredningen och eftersom den nu är nedlagd så driver vi inte det här vidare. Föremålen får stanna i samlingarna. Vi har ju en falsk van Gogh här på museet. Även förfalskningar kan vara intressanta att tala om.

På torsdagen hade Nationalmuseum ändrat uppgifterna i den digitala katalogen så att där står att soffan är en förfalskning och att dess designer är okänd.

Martin Olin säger att museet kommer att fortsätta arbeta för att ta reda på sanningen om föremålen i samlingarna.

– Även om den juridiska vägen verkar vara stängd just nu. Vi hoppas att vi gjorde allt vad vi kunde för att det skulle gå att utreda brottet.

Stockholms auktionsverk skriver i en kommentar till DN:

”Tyvärr vet vi att kriminalitet finns i alla delar av samhället och vi har etablerade rutiner för att säkerställa att varken vi, i rollen som förmedlare, eller våra kunder ska drabbas. Ett ständigt pågående arbete eftersom vi alltid vill ligga steget före. Vi vill dock understryka att det är extremt ovanligt att felaktiga bedömningar gällande proveniens uppstår – det är fall kopplade till ett fåtal individer som dessvärre påverkat hela vår bransch på ett negativt sätt.”