Allt började 2017. För att komma åt betygsinflationen ville regeringen ha digitala nationella prov som rättades centralt.
– Betygen ska vara rättvisa och pålitliga, därför är de nationella proven viktiga, sa dåvarande utbildningsminister Anna Ekström (S) om den digitala satsningen.
Skolverket drog igång arbetet med att ta fram en nationell digital plattform. Uppdraget gick till det australiensiska techbolaget Sonet systems, specialiserat på just digitala prov.
Snart började problemen märkas. Bara två år efter starten, togs ett konsultbolag in för att granska arbetet.
Kritiken blev frän, med en lång lista över fel och brister: Ekonomin styrdes fel. Beslut fattades på ett otydligt sätt. Personalen upplevde stress, vissa blev sjukskrivna.
Men trots de tidiga larmen syns i protokoll från projektets styrgrupp hur problemen fortsatte:
Tekniska brister blev kända åtminstone så tidigt som 2022. ”Ibland dyker kvaliteten på leveranserna”, står i ett av protokollen. Där framgår också att leverantören Sonet systems missar fel och att det tar företaget ”orimligt lång tid” att åtgärda fel.
Under en period vägrade Skolverket att betala full avgift till Sonet systems, tills företaget kunde bevisa att systemet skulle klara över 100 000 provskrivande elever samtidigt.
Varningar om att budgeten sprängdes kom gång på gång.
Ändå sågs varken överskriden budget eller tekniska fel som de största farorna. Redan från start hade projektet fått ett överordnat mål: Håll tidsplanen, även om resultatet blir sämre och det kostar mer.
I det första projektdirektivet värderades tidsplanen som dubbelt så viktig som resultatet, och sex gånger viktigare än kostnaden.
Om tiden var knapp skulle Skolverket hellre tillföra resurser, eller helt enkelt acceptera en sämre tjänst, än att finna sig i en försening, stod i dokumentet. Redan i en avrapportering från 2018 skrev Skolverket att det fanns en ”betydande risk” att tidsplanen inte skulle hålla och i ett protokoll från 2019 flaggades för faror: ”Det finns stor risk att man fattar fel beslut när man är under tidspress.”
Frågan om tidspress ställdes på sin spets några år senare. Sonet systems ville lägga ut en del av arbetet på ett företag i Indien, med lokalt anställda som skulle få tillgång till vissa personuppgifter.
Olagligt och i strid med GDPR, sa Skolverkets chefsjurist Eva Westberg. Men Anders Boman, chef för nationella prov och ordförande i projektgruppen, beslutade att köra över henne och låta det indiska bolaget ta över. Argumentet var att det rörde sig om mindre känsliga personuppgifter och att anställda i Indien ändå kunde nå samma uppgifter på ett annat sätt. Chefsjuristen och andra på juridikavdelningen reserverade sig skriftligt mot beslutet. Både Eva Westberg och Anders Boman avböjer i dag att kommentera.
Hur kunde ett så viktigt projekt gå så fel?
Digitaliseringen av nationella proven
● Bakgrunden till digitalisering är att motverka glädjebetyg och betygsinflation genom att göra dem mer rättssäkra och jämförbara.
● Den digitala hanteringen, den externa och till viss del automatiserade rättningen, ska också ge lärare mer tid till undervisning.
● Regeringen har i samråd med Skolverket kommit fram till att det nu behövs ett ”omtag” i arbetet med digitala nationella prov.
● Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren. Målsättningen är att de senast 2030 ska vara digitala då det nya betygssystemet ska införas och de nationella proven får en annan betydelse än i dag.
●Skolverkets kostnader för digitalisering uppgår till drygt 900 miljoner kronor under perioden 2017–2025.
Källa: Skolverket, DN
Tomas Lindroth är lektor på institutionen för tillämpad IT på Göteborgs universitet. Han har följt och följer stora, problemtyngda IT-projekt som Skolplattformen i Stockholm och vårdjournalsystemet Millenium. Han säger att Skolverket inte har klarat av att hantera ett så stort projekt, där regeringen gång på gång kommer med nya direktiv. Istället har man försökt köpa in ett mer eller mindre färdigt system och lämpa över risken till en leverantör.
– Ungefär som om man upphandlar en vara vilken som helst, till exempel en soffa, säger han.
Att varningarna inte ledde till åtgärder förvånar honom inte.
– Det hör till vanligheterna i byråkratiska organisationer där det är viktigt att man är positiv när man rapporterar uppåt i organisationen.
Våren 2025 kom kraschen. De nationella proven skulle för första gången skrivas digitalt. Precis innan det skulle dra igång gjorde Sonet systems en akut uppdatering för att klara anstormningen av hundratusentals elever. Den gjordes direkt i systemet som strax skulle användas. Ett säkerhetshål uppstod. Plötsligt kunde lärare se uppgifter om elever på andra skolor.
Skolverket drog i nödbromsen och stängde ner hela plattformen. Den 7 mars beslutade man att ställa in de digitala nationella proven.
Ett antal it-företag har tjänat bra på Skolverkets arbete med digitala nationella prov: Sonet systems har fakturerat runt 60 miljoner kronor, och 15 konsultbolag har tillsammans dragit in över 175 miljoner kronor, enligt en sammanställning i tidningen Vi Lärare.
Ett av dem är it-konsultbolaget Redpill Linpro.
Trots att företaget kunde fakturera över 22 miljoner kronor mellan 2017 och 2024 så säger det nej till att vara med igen. Skolverket sköter helt enkelt projektet fel, anser företaget. Det ”rimmar inte med hur ett sådant utvecklingsprojekt bör upphandlas”, skriver företaget i ett brev till Skolverket, som DN har tagit del av.
Grundfelet är att Skolverket försökte köpa ett färdigt standardsystem som skulle klara så mycket som 150 000 elever samtidigt, vilket inte finns på marknaden. Hela grunden skulle behöva byggas om, enligt Tony Nicolaides, affärsområdeschef för offentlig sektor på Redpill Linpro.
Nu ser han en risk för att Skolverket ska göra om samma misstag som förra gången.
– De verkar inte ha lärt sig, säger Tony Nicolaides.
Ett annat misstag är att projektet inte sköts av myndighetens it-avdelning, utan av annan personal på Skolverket, menar han.
– De har inte den tekniska kompetensen att göra rätt val, säger han.
När det stod klart att projektet stoppats och att inga digitala prov kommer hållas på flera år, gjordes en sista utvärdering där ett externt företag fick intervjua personal och gå igenom hela projektet.
Kritiken blev ännu en gång massiv. Att alltid ha tidsplanen som första prioritet gjorde att både ekonomi och kvalitet fick stå tillbaka. Men framför allt – trots alla varningar från 2019 och framåt, hade Skolverket inte lärt sig på vägen.
Rapportförfattarna slog fast att ”viktiga lärdomar inte fångats upp” och att det inte fanns ”en tillräcklig öppenhet eller vilja” att lära sig av sina misstag.
Skolverkets generaldirektör Joakim Malmström meddelade förra veckan att han avgår. Att tidsplanen skulle hållas till varje pris var något han reagerade på när han tillträdde 2024, säger han till DN.
– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”.
De tidiga varningarna, hur borde ni ha tagit vara på dem bättre?
– Jag hade bara varit inne ett och ett halvt år när det här hände. Det mynnade ut i att jag faktiskt gick till regeringen och sa att det krävs ett omtag.
Så Skolverket borde ha tagit de tidiga varningarna på större allvar?
– Med facit i hand, ja. Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det är klart att det är ett misslyckande. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger Joakim Malmström.
DN har sökt Sonet systems ägarbolag som avböjer att kommentera.
Så gjordes granskningen
DN har gått igenom flera års protokoll från Skolverkets styrgrupp för de digitala nationella proven, projektplaner, rapporter och ett antal utvärderingar som har utförts av externa företag.
Utvärderingen från 2019 utfördes av konsultbolaget Tieto och den från 2025, som slog fast att Skolverket inte hade lärt sig av misstagen, av företaget Azets.
Läs mer:
Skolverkets chef avgår: Ett hårt jobb
Digitala nationella prov ställs in de närmaste åren
Nya skolhaveriet jämförs med Millennium och Skolplattformen
