Energimarknadsinspektionen har slagit fast att nuvarande sätt att beräkna elnätsbolagens intäktsramar, det vill säga hur mycket bolagen får ta in genom nätavgifter, gör att bolagen överkompenseras.
Vattenfall höjde sina avgifter med över 10 procent under 2024 och kommer att höja med ytterligare 15 procent nästa år. Det är rimliga höjningar, menar Jakob Eliasson, chef för affärsoptimering på Vattenfall Eldistribution.
– Vi tycker inte att det är fråga om någon överkompensation, säger han.
Energimarknadsinspektionen har pekat ut sättet som bolagens befintliga anläggningar värderas som en anledning till att intäktsramarna blir så höga, och vill ändra på detta.
I stället för att som med nuvarande regelverk värdera anläggningarna utifrån vad de skulle kosta att köpa i dag vill myndigheten utgå från det verkliga anskaffningsvärdet i beräkningarna. Det skulle enligt inspektionen ge en mer korrekt bild av bolagens kostnader.
Jakob Eliasson är inte emot det föreslagna sättet att räkna, men tycker att det behövs någon form av övergångslösning som kombinerar de två sätten att räkna. Annars riskerar det att ”dra undan mattan under fötterna” på bolagen, menar han.
– Att bara gå från en värderingsmetod till en annan över natten skulle sannolikt ge ganska drastiska konsekvenser på intäktsramarna. Jag spekulerar nu men jag tror det skulle kunna göra intäktsramarna så mycket mindre att många bolag skulle ha svårt att klara sig, och det tror jag inte är myndighetens avsikt.
Inte heller Ellevio som äger nät i södra och mellersta Sverige, bland annat i Stockholm, skriver under på att bolagen tillåts tjäna för mycket pengar.
– Det kan alltid, om man plockar ut en viss delkomponent i intäktsregleringen, vara vissa saker som gynnar oss och andra delar som missgynnar oss. Men tittar man på totalen så känner jag inte igen mig i det. Om jag blickar tillbaka tio år på vår prisutveckling så ligger den i genomsnitt under inflationen, säger David Bjurhall, ansvarig för pris och regleringsfrågor på bolaget.
– Vi gav inte heller våra ägare någon utdelning mellan 2018 och 2022 utan all avkastning återinvesterades i näten, tillägger han.
Experter bedömer, baserat på nätbolagens intäktsramar, att nätavgifterna kommer att höjas mer framöver. David Bjurhall medger att det kommer bli dyrare men tonar ner innebörden av det.
– Vi höjde priserna med 2 procent här vid årsskiftet till 2024. Nu kommer det att vara en prishöjning med 6 procent nästa år så det är ju högre än 2 procent i det avseendet. Men tittar jag framåt så ser jag inte att det kommer att rusa iväg, säger han.
Han tycker det är för tidigt att spekulera i hur eventuella ändringar i regelverket kan komma att slå, men understryker att det inte är fel att inspektionen vill justera det.
– Tittar man 30–40 år bakåt så har vi i praktiken bara förvaltat ett energisystem sett till mängden energi vi distribuerar, men framåt så ska vi fördubbla energisystemet. Det är inte konstigt att man vill göra förändringar, säger David Bjurhall.
Det är viktigt att justeringar görs på rätt sätt, understryker han.
– Det ska bli rättvist ur både kund- och nätbolagsperspektiv så klart, men det ska också ge oss incitament så att vi beter oss på det sätt som myndigheten tycker är korrekt. Och jag kan tänka mig att de vill säkerställa att vi som bolag har incitament att till exempel investera, i och med att det behövs väldigt mycket investeringar framöver.
Eon har än så länge inga aviserade prishöjningar för 2025. Vad gäller eventuella ändringar av beräkningsmodell för intäktsramarna pekar Gustav Wengen, avdelningschef för kund och marknad, på vikten av långsiktighet.
– Det är centralt för vår del eftersom det är infrastruktur vi jobbar med. Vi bygger elnät, en affär på 40–60 år. Det är superviktigt, säger Gustav Wengen, avdelningschef för kund och marknad på E.ON.
– Det andra som är viktigt är att det inte får bli en broms i energiomställningen och det behovet som kommer från kunderna och samhället, tillägger han.
