Nato inleder ny insats för Östersjöns säkerhet

Hur ska Östersjöländerna kunna stoppa miljöfarliga fartyg som ingår i den ryska skuggflottan från att trafikera innanhavet? Och hur ska man hindra angrepp på infrastruktur under vattnet, som el- och datakablar?

Ett svar presenterades av Natochefen Mark Rutte på tisdagens toppmöte i Helsingfors: en ny Natoledd insats, Baltic Sentry. Med flyg, drönare, fartyg och ubåtar ska Natoländerna öka bevakningen av Östersjön och avskräcka fientlig verksamhet.

Ny teknik och ökat samarbete med privata företag ska dessutom hjälpa till att kartlägga den ryska skuggflottan och få bättre kontroll över infrastrukturen som finns på Östersjöns botten.

– En stabil övervakning är nödvändig. Finland har också bevisat att det går att agera resolut med lagliga medel. Potentiella hot mot vår infrastruktur medför konsekvenser, inklusive att borda fartyg, säger Mark Rutte.

Med det syftar han på att finländsk polis under julhelgen tvingade oljetankern Eagle S, flaggat på Cooköarna, att lägga till i södra Finland. Eagle S misstänks ha orsakat skador på el- och datakablar mellan Finland och Estland.

– Hur Finland hanterat Eagle S bör vara en måttstock för hur vi hanterar liknande fall i framtiden, instämmer Kristen Michal, Estlands premiärminister.

Finland ska nu dela med sig till övriga Nato hur man gick till väga och vilka lagar man stödde sig på. Under en presskonferens på tisdagen nämnde president Alexander Stubb att Finland har skaffat sig långtgående befogenheter att ingripa mot fartyg som man anser utgör risk för en miljökatastrof.

Har Sverige en lagstiftning som gör att vi kan agera som Finland gjorde?

– Så vitt jag vet så har vi det, sedan kan det finnas intressanta detaljer i den finska lagstiftningen, säger statsminister Ulf Kristersson (M).

Han ser gärna att fartyg som inte alls borde vara i Östersjön stoppas redan vid Stora Bält.

– Men vi har inte en detaljkunskap om var exakt gränserna går för att agera. Vi ska ta fram en gemensam syn på legaliteten i havsrätten, men också hur ländernas lagstiftning kan optimeras. Det är klart att vi ska maximera våra möjligheter att stoppa den här sortens fartyg, säger Kristersson.

Östersjöländerna ska tillsätta en grupp av juridiska experter från de respektive utrikesdepartementen bland annat för att se över navigeringslagarna.

Danmarks statsminister Mette Frederiksen är för sin del redo att se över den så kallade Öresundstraktaten, en överenskommelse som slöts 1857 för att underlätta passage till och från Östersjön. Ryssland var en av de stater som då skrev under traktaten.

– Danmark har ett speciellt intresse och ansvar. Vi måste hitta nya åtgärder, som till exempel försäkringarna för de här fartygen, samarbeta mer med varandra och inom Europeiska unionen, säger Mette Frederiksen.

Ulf Kristersson understryker att toppmötet visar på ländernas enighet och sänder en tydlig signal:

– Vi tänker göra allt vi kan för att stoppa den här sortens aktiviteter, oavsett om de är avsiktliga eller inte.

Under mötet pläderade Natochefen för att försvarsalliansen medlemmar måste öka sina försvarsanslag. I dag är riktmärket att 2 procent av ett lands bnp går till försvarsändamål. Mark Rutte talar om 3,6-3,7 procent.

– Just nu är vi säkra och kan slå tillbaka. Om fyra, fem år är vi inte säkra, säger han.

Sverige tillhör de Natoländer som uppfyller 2-procentsmålet.

– Det gamla målet är överspelat och vi är fullt beredda att diskutera hur vi gemensamt kan stärka Natoländernas försvar, säger Ulf Kristersson.

I juni håller de 32 Natoländerna ett gemensamt toppmöte för att diskutera vilken nivå som är lämplig framöver.

Läs mer:

Militärexpert: Hybridkrig är största ryska hotet i Östersjön

Finländarna stolta över bordningen av Eagle S i Finska viken