– Det är krig i Europa, men USA har dragit sig undan och är inte längre med och leder arbetet för att stödja Ukraina. Det är en ny era för Nato. Och det blir elefanten i rummet på toppmötet, säger Anna Wieslander, som är Nordeuropachef för den amerikanska tankesmedjan Atlantic Council.
Hon har följt den västliga militäralliansen i 30 års tid, i upp- och nedgångar. Men hur USA:s nygamle president Donald Trump kommer att agera på toppmötet i Haag den 24-26 juni är ändå inte lätt att förutse.
Anna Wieslander minns toppmötet i Bryssel 2018. Trots spänningar mellan den förra Trumpadministrationen och de europeiska allierade inleddes det med stor enighet. Sedan fick Donald Trump ett utbrott på Tyskland för att landet lade för lite pengar på sin militär. Han ville lämna Nato, men övertalades att stanna kvar.
Donald Trump talar inte längre offentligt om att lämna Nato. Men den nuvarande amerikanska administrationen har en annan inställning till Ryssland och Ukraina. Och president Trump kommer att möta Ukrainas Volodymyr Zelenskyj i Haag.
– Jag tror att nerverna kommer vara utanpå hos de andra, ända till dess att mötet är klart, säger Anna Wieslander.
Hon påminner om scenerna i Ovala rummet i Vita huset den 28 februari, där Ukrainas president fick en utskällning av Donald Trump och hans vice president.
– Det kan bli en liknande situation.
Anna Wieslander väntar sig att de andra Natoledarna försöker minimera riskerna för gräl och öppna konflikter, och försöker framstå som eniga bakom Natos försvarsgaranti och upprustning.
– Det viktigaste för Nato är att vara enigt. Därför jag tror att det inte kommer vara så mycket diskussion om Ryssland eller om Ukraina, säger hon.
Anna Wieslander tror att resultatet av nästa veckas toppmöte kommer att bli en kort kommuniké om att Natos försvarsgaranti gäller och att alla allierade hädanefter höjer ribban för försvarsutgifter till 5 procent av BNP.
Det är en svindlande höjning från dagens mål om att avsätta 2 procent i militära utgifter. Men målen är inte riktigt jämförbara. Sedan Nato utarbetat nya försvarsplaner och förmågemål står det klart att de militära utgifterna behöver höjas till 3,5 procent av BNP, om planerna ska bli verklighet.
Natos generalsekreterare har dessutom hittat ett sätt att räkna som slutar på de 5 procent som Donald Trump har krävt. Nato kan räkna in också infrastruktursatsningar, cyberförsvar, sjukvård och annat som behövs för att det militära försvaret ska fungera. Då kan summan bli 5 procent av BNP.
– Jag tycker att det är ganska fyndigt. Men det är en utmaning för vissa länder när de knappt har nått upp till 2 procent i militära utgifter. Hur ska de motivera sin befolkning till detta och vilka avvägningar kan de göra i sin budget? frågar sig Anna Wieslander och påpekar att varken Storbritannien eller Frankrike ännu är med i båten med en så omfattande upprustningsplan.
– Om länderna satsar mer på det försvaret i enlighet med vad Nato har planerat så är det naturligtvis en förstärkning av alliansen, säger hon.
Det har spekulerats i om något land kan komma att lägga veto mot denna kraftiga höjning av försvarsmålet, men Anna Wieslander tror inte att det kommer att ske.
– Nato är ju Nato, det är ingen överstatlighet. I slutändan så gör man ju som man vill.
Det senaste Natotoppmötet hölls i Washington förra sommaren och där var alla Natoländer eniga om att Ukrainas väg till ett Natomedlemskap är oåterkallelig.
– Men Donald Trump är inte alls för ett ukrainskt Natomedlemskap och verkar ha varit villig att ge efter för Rysslands krav på att avfärda ett sådant i en eventuell fredsuppgörelse. Alliansen står väldigt långt ifrån att kunna upprepa detta löfte.
Rysslands anfallskrig är inte den enda konfliktfrågan som kan komma att sopas under mattan i Haag. Donald Trumps vilja att ta över Grönland och göra Kanada till en delstat i USA är två andra.
Till hösten väntar sig Anna Wislander nya besked från USA om hur den amerikanska regeringen planerar att dra ner sin militära närvaro i Europa. Hon hänvisar till vad landets försvarsminister Pete Hegseth sade i februari:
– Europa måste göra mer och USA vill gå mot en struktur i Nato där man står för kärnvapenavskräckningen medan Europa står för det mesta annat.
Det är en ny säkerhetspolitisk era, säger Anna Wieslander, fylld med osäkerhet och stora risker.
– Trump stiger bort från en regelbaserade världsordningen, från marknadsekonomi, demokrati och respekt för mänskliga rättigheter. Trumps administration prioriterar ner Europa och ser inte Ryssland som ett hot på samma sätt som tidigare.
Det kommer att ställa Nato inför en ny stor utmaning kommande år.
– Hur vi ska klara den europeiska upprustningen och ta över ansvaret från USA är huvudfrågan för Nato.
