På Münchenbryggeriet i centrala Stockholm träffades under veckan Natos organisation för forskning och teknologi. Det är det första större Natomötet i Sverige sedan vi blev medlemmar i alliansen.
Vartannat år släpper organisationen en rapport över hur den militära teknologin kommer att utvecklas de kommande 20 åren. I den senaste rapporten avtecknas en snabb utveckling driven av AI, autonoma fordon och sammanställning av stora datamängder.
– Det vi ser nu är att det inte är en enskild teknisk utveckling som gör skillnad, utan kombinationen av olika tekniska framsteg. Om man kan föra samman AI, big data och autonoma fordon, då har man kraften att förändra krigets karaktär, säger Natos forskningschef Bryan Wells.
En förändring som han ser framför sig är att soldater i större utsträckning kommer att ersättas av förarlösa fordon. Men samtidigt som det är en möjlighet för Nato att använda den här tekniken för att få ett militärt försprång, finns det också en risk när andra aktörer utvecklar samma teknologi.
– Den nya teknologin ska användas på ett sätt som är förenligt med de etiska, legala och moraliska normer som finns i våra samhällen. Men vi vet att det finns potentiella fiender och strategiska motståndare som vi inte kan vara säkra på kommer att följa samma regler, säger Bryan Wells.
Hur försvarar man sig mot någon som inte behöver följa samma etiska krav som man själv?
– Vårt svar behöver inte se likadant ut som de som attackerar oss. Om vi har ett teknologiskt försprång har vi fler alternativ för hur vi ska försvara oss, säger Bryan Wells.
Den snabba teknologiska vapenutvecklingen har skapat ett nytt konkurrensområde. Under de senaste åren har många nya teknologier presenterats, allt från drönare som agerar i svärmar till laserskjutande vapen. Och i både Ryssland och Kina storsatsar man på moderna vapen.
Trots de stora satsningarna från Natos fiendeländer menar Bryan Wells att alliansen fortfarande är ledande i utvecklingen – men för att behålla ledningen är universiteten lika viktiga som vapnen.
– Vi måste behålla vår vetenskapliga spetskompetens för att fortsätta vara före våra konkurrenter, säger han och fortsätter:
– Det är viktigt att Nato förstår var våra största styrkor ligger – och ett av dem är våra starka akademiska institutioner. De utgör inte bara basen för att vi ska fortsätta att ha ett teknologiskt försprång, utan utbildar även våra politiker och militärer, säger han.
Han ser dock inget akut hot mot Natos ledande ställning inom vetenskaperna.
– Vi ser såklart att vi har strategiska motståndare i det här området, så vi behöver fortsätta utveckla vår kunskapsbas. Men vi jobbar absolut med det, säger han.
Trots den snabba utvecklingen av krigsmateriel så påminner kriget i Ukraina en del om första världskriget för över hundra år sedan. Liknande typer av skyttegravar som grävdes 1914 har nu grävts i östra Ukraina.
Samtidigt beror dödläget, som har lett fram till skyttegravarna, till stor del på den snabba utvecklingen av drönare. I kriget har man använt stora mängder spaningsdrönare, och det har gjort det nästan omöjligt för soldater att förflytta sig.
– Så på ett sätt är det som att den teknologiska utvecklingen har pressat tillbaka konflikten i tid, till ett gammalt sätt att bedriva krig på, säger Bryan Wells.
Det är inte bara framtidens vapen som upptar Natos forskningschef. Även klimatförändringarna är något som kan komma att förändra krigens karaktär i framtiden.
– Vi vill vara ledande i förståelsen av klimatförändringarna, säger han.
Ett förändrat klimat innebär såväl nya utmaningar för framtidens soldater som nya grunder för konflikter, menar Bryan Wells.
– Det kan vara så att soldater kommer skickas till varmare platser, och det kommer påverka vilken typ av skyddsutrustning som de kan använda. Men det kan också vara så att framtidens konflikter kommer att utspelas på väldigt kalla platser, eftersom det är där de resurser som vi strider kring kommer att finnas.
Läs mer:
Sverige kan leda Natobas i norra Finland
