Natostödet har sjunkit till 43 procent bland republikaner, jämfört med 55 procent i mars 2022 då Ryssland nyligen invaderat Ukraina, visar en undersökning från forskningscentret Pew.
Av de demokratiska väljarna har ungefär tre fjärdedelar en positiv uppfattning om Nato.
– Det är ett tecken på att partipolitiken är väldigt bestämmande i USA i dag. Den slår igenom på alla plan. Man ser det även inom andra områden, var folk bosätter sig och vem man dejtar, säger Dag Black, professor i Nordamerikastudier på Uppsala universitet.
Den högljudde Natokritikern Donald Trump är på väg mot ett tredje presidentval och många oroas över alliansens framtid om han vinner. Trump har bland annat gjort klart att han inte skulle hjälpa till att försvara medlemsländer som inte betalar sin del till Nato. I stället skulle han ”uppmana” Ryssland att ”göra vad det vill” med sådana länder.
Men Trump är inte den enda republikanen som ifrågasätter Nato. Dag Blanck beskriver ett skifte i den republikanska politiken.
– Traditionellt har man stått bakom Nato och velat vara ett starkt internationalistiskt parti. Republikanerna har också varit för stor invandring till USA, inte minst på grund av de ekonomiska fördelarna. Där var det tidigare Demokraterna som var skeptiska, men det har helt vänt nu. Det beror delvis på Trump, han står ju för sådana åsikter, men det är inte bara han, säger Dag Blanck.
– Det räcker med att gå tillbaka till presidentkandidaterna 2008 och 2012, John McCain och Mitt Romney. De var av helt andra åsikter.
Från öppna gränser, frihandel och starkt engagemang i världen, har Republikanerna nu blivit den konservativa kraften av de två stora partierna i USA. Man vill ha ett starkt försvar, hårdare tag mot illegal invandring och åtgärder som främjar amerikanska intressen.
Men partiet är splittrat och det finns liberala republikaner som inte alls håller med om Trumps mer högerorienterade politik.
Bland befolkningen i stort har andelen som ser positivt alliansen minskat med fyra procentenheter sedan 2023 till 58 procent. En övervägande majoritet anser att dock att Nato gynnar USA.
USA är med sina drygt 1,4 miljoner soldater den överlägset största försvarsmakten i Nato. Förra året budgeterade man hela 3,49 procent av bnp till alliansen, en bra bit över det gemensamma budgetmålet på 2 procent, enligt en sammanställning av Washington Post. Det enda landet som sett till bnp lade mer på Nato var Polen med 3,9 procent.
– USA står för uppskattningsvis 60 till 75 procent av all militär styrka i Nato beroende på hur man räknar. Om USA lämnar skulle Nato bli en annan, mycket svagare, organisation. Samtidigt har Rysslands invasion av Ukraina inneburit att de Europeiska länderna rustar upp på ett sätt som de inte har gjort sedan 1949, säger Jan Hallenberg, statsvetare på Utrikespolitiska institutet.
Om Donald Trump, den enda kvarvarande republikanska presidentkandidaten, vinner valet i höst blir resultatet ett mindre engagerat USA i Nato, tror Jan Hallenberg.
Fakta.Stödet för Ukraina
31 procent av amerikanerna anser att USA stödjer Ukraina för mycket, 25 procent anser att det är tillräckligt och 24 procent anser att USA borde göra mer, enligt en undersökning från Pew.
Bland republikaner anser nästan hälften, 49 procent, att USA stödjer Ukraina i allt för stor utsträckning och 13 procent att man bör stödja Ukraina mer.
16 procent av demokratiska väljare tycker att USA ger för stort stöd till Ukraina och 36 procent anser att det behövs mer.
Källa: Pew Research Center
