Bakgrunden till Wilders avhopp ska vara att koalitionspartierna inte omfamnat hans idéer om striktare migrationspolitik. PVV blev största parti i Nederländerna efter valet 2023 sedan man gått till val på att strama åt landets asyllagar.
”Ingen underskrift på våra asylplaner. PVV lämnar koalitionen”, skrev Wilders i ett inlägg på X på tisdagen.
Bara timmar därefter meddelade premiärminister Dick Schoof sin avgång och satte landet på kurs mot nyval. Han beklagade samtidigt Wilders beslut att dra sig ur. En övergångsregering kommer att styra landet tills vidare.
– Det var onödigt, sade premiärministern på en pressträff.
Redan för några veckor sedan meddelade Geert Wilders att ”tålamodet var slut”. Vid en hastigt sammankallad presskonferens hotade PVV-ledaren att hoppa av och orsaka en regeringskris om de inte fick igenom en tiopunktsplan med skarpa migrationsförslag.
Under Schoof-regeringens tid vid makten hittills har PVV och Wilders bland annat gjort utspel om att Nederländerna borde lämna EU:s gemensamma gräns- och asylpolitik, vilket skulle kräva en omstöpning av unionens grundfördrag. I höstas införde landet strängare gränskontroller mot Tyskland och Belgien.
Det handlade bland annat om att ”stänga gränserna för asylsökande”, skärpta gränskontroller och att deportera personer med dubbla medborgarskap som döms för brott. Juridiskt sett sågs förslagen som svåra att genomföra och politiska bedömare väckte misstankar om att Wilders främsta avsikt var att orsaka en regeringskris.
Regeringen har styrt Nederländerna i elva månader. Den tog form efter valet i november 2023 där PVV blev landets största parti med drygt 23 procent av rösterna.
Den kontroversielle Wilders hade själv ingen möjlighet att släppas fram till premiärministerposten. Efter långa och svåra förhandlingar kom fyra partier överens om att regera under en partilös premiärminister i Dick Schoof. En del av den överenskommelsen var att Wilders avstod en egen plats i regeringen.
PVV:s popularitet skenade efter valet och under förhandlingarna, men sedan regeringen bildades har partiets stöd sjunkit snabbt, från dryga 30 procent till omkring 18 och i höjd med flera andra partier.
De andra regeringspartierna är högerliberala VVD, konservativa NSC och bondepopulistiska BBB. Tillsammans har de haft 88 mandat i parlamentet – när man räknar in de 37 som tillhör Wilders parti PVV.
