Påståendet att du inte är dig själv när du är hungrig stämmer bara delvis – åtminstone när det gäller de kognitiva förmågorna. En ny studie visar nämligen att periodisk fasta, alltså att delvis eller helt hoppa över mat några timmar av dygnet, inte gör en frisk vuxen dummare.
I den nya studien har forskare sammanställt 71 studier om hur olika kognitiva förmågor påverkas under periodisk fasta, i en så kallad metaanalys. Bland annat har studierna undersökt hur arbetsminnet, långtidsminnet, uppmärksamheten, impulskontrollen och den kognitiva flexibiliteten påverkats av att fasta.
Slutsatsen blev att hjärnans funktioner varken blir bättre eller sämre.
Resultatet är inte förvånande, utan går i linje med det många studier redan visat. Det säger Kerstin Brismar som är senior professor i endokrinologi vid Karolinska institutet. Hon forskar på periodisk fasta och har läst den nya studien.
– En sådan här metaanalys samlar ihop olika resultat från olika studier och blir därför mer tillförlitlig, säger hon.
Den nya studien publicerades nyligen i tidskriften Psychological Bulletin, och har sorterat bort studier med personer som förlitade sig på ”artificiell mat” (vad som beskrivs som proteinshakes), har ett BMI över 30 eller som fastar av religiösa skäl. Totalt deltog över 3 400 fastande personer i åldrarna 12–40 år.
– För mig blir budskapet att man inte kan säga: ”jag kan inte fasta för då fungerar jag inte”, säger Brismar.
Resultatet gäller främst friska vuxna. En liten del av studien inkluderade barn, men där kan inte samma slutsatser dras, menar Brismar.
– Det har inte studerats i den här studien. Barn men också äldre och sjuka behöver alla sina kalorier, kolhydrater, proteiner och fetter, säger hon.
I de flesta fall varade fastan mellan 8 och 24 timmar. Snittet låg på 12 timmar. Men det är inte bara längden på fastan som spelar roll för kognitiva förmågor, menar Brismar. Studien fokuserar på hur de kognitiva förmågorna påverkas av kortare fasta, inte på när eller hur man bör äta.
Att till exempel strunta i frukosten kan påverka hormoner som reglerar hunger och mättnad. Det i sin tur kan göra att man i slutet av dagen är väldigt hungrig, säger Brismar.
– Då koncentrerar hjärnan på att hitta mat och ger en sämre prestationsförmåga. Studien visade att den kognitiva förmågan var bättre strax efter fastan, jämfört med flera timmar senare, säger hon.
Även om hjärnans funktioner inte påverkas av periodisk fasta, kan andra delar av kroppen göra det. Till exempel kan det ge sänkt blodtryck och minskad insulinresistens.
Huvudförfattaren av studien är David Moreau, docent i psykologi vid University of Auckland i Nya Zeeland. Han skriver i ett mejl till DN att även om de kognitiva förmågorna inte försämras, är en periodisk fasta inte något för alla eftersom alla fungerar olika.
”Men det som förvånade oss mest var hur stabil tankeförmågan var, trots att folk var ganska hungriga”, skriver han.
Läs mer:
Halvfasta eller räkna kalorier: det minskar vikten mest
Det avgör vilket diet du ska välja – DN granskar viktmetoderna




