Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.
Stanley Kubrick må vara en av mina husgudar, men när ”Eyes wide shut” hade premiär 1999 gjorde den inte alls samma intryck som tidigare mästerverk; ”Barry Lyndon”, ”A clockwork orange”, ”2001: ett rymdäventyr” och ”The shining”. Jag var inte ensam om den känslan.
Kubricks sista film, med Tom Cruise och Nicole Kidman, fick överlag ett svalt mottagande och delade kritikerkåren som en klyvyxa: en sofistikerad etisk och moralisk diskussion om otrohet och svartsjuka – eller gubbsjuk sexistisk kitsch med venetianska masker? Hade den visionära mästaren tappat sin magiska kontakt med den så kallade tidsandan?
Filmen är inspirerad av Arthur Schnitzlers ”Drömberättelse” från 1926 – en psykologisk och erotisk resa i det mörka, depraverade och hemlighetsfulla gränslandet mellan fantasi och verklighet, trohet och otrohet. Sitt laddade tema till trots uppfattades filmens äkta par som förvånansvärt osexigt. Många klagade på den usla personkemin mellan ett av dåtidens mest omsusade Hollywoodpar, vars äktenskap också sprack några år senare.
Deras sexscener tycks heller inte ha åldrats med grace för yngre generationer. Gen Z-experten och författaren Chloe Combi beskrev nyligen obehaget i att se paret bli höga och ha sex – och liknade Tom Cruise vid en ”överambitiös farbror på orgie”, som hon skrev i brittiska The Independent (30/10).
Nej, det är inte sexscenerna som gett filmen en renässans – utan att generation Z (födda 1997-2012) menar att filmen förebådade Epstein-affären. Å andra sidan är Gen Z betydligt mer konspirationsbenägna än tidigare generationer, enligt undersökningar. För vissa av dem är konspirationsteorier vardagsmat, från att ifrågasätta vaccin och politik till att påstå att den försvunna Madeleine McCann aldrig ens har existerat. Ofta handlar det mer om personlig utforskning och en cynisk inställning till auktoriteter än om organiserade desinformationskampanjer – även om deras jakt på sanning ibland bidrar till att sprida osanna teorier.
I denna kontext har alltså ”Eyes wide shut” blivit en symbol för maktelitens missbruk och mörkläggning – inte minst Jeffrey Epstein-affären
Mot denna bakgrund har alltså ”Eyes wide shut” blivit en symbol för maktelitens missbruk och mörkläggning – inte minst Jeffrey Epstein-affären. Bland unga Tiktok-användare kopplas filmens hemliga sexklubb till Epsteins obehagliga nätverk. Deras analyser har referenser till allt från mytologi och sumerisk symbolik till personer – från Nabokov till Woody Allen.
Inte minst tolkas Sydney Pollacks rollfigur som ett förklätt porträtt av Jeffrey Epstein. I filmen spelar Pollack den stenrika, amoraliska hedonisten Victor Ziegler – spindeln i nätet för den hemliga sexklubben där gästerna är så mäktiga att ”om jag sa deras namn skulle du inte sova gott om natten”.
Så gissa om Gen Z fått vatten på sin konspirationskvarn när Donald Trump och andra mäktiga män verkar vilja mörklägga Epstein-utredningen. Deras ”cirkulera för det finns inget att se här” biter helt enkelt inte på en generation som utvecklat en misstro mot makten, myndigheter och medier efter att ha skedmatats med överdoser av information på nätet.
I det här sammanhanget har Kubricks paradoxala titel – ”Eyes wide shut” träffat sweetspot. En passande titel för en generation som vägrar blunda för maktelitens mörkläggning och vill se verkligheten med vidöppna ögon. Konspirationsteoretiker brukar oftast sluta djupt ner i mörka kaninhål med en foliehatt på huvudet. Men mytbildningen kring Kubricks 26 år gamla film har i alla fall gjort det lite svårare att sopa Epstein-skandalen under mattan.
Läs mer:
Hennes existentiella upptäcktsresa är som att kliva in i ”Eyes wide shut”
