”Var det judiska folket och det tyska folket bröder under andra världskriget?” undrar Ukrainas förre finansminister, Tymofij Mylovanov.

Det är en retorisk, ilsken fråga, och den slungas i riktning mot Vatikanen. Många ukrainare är just nu arga på påve Franciskus. Det är inte första gången.

Det var under ett besök på Korsika i helgen som påven bad för ”den efterlängtade freden för det ukrainska folket och det ryska folket”.

– De är bröder, kusiner. Låt dem finna förståelse! Krig är alltid ett nederlag. Fred till hela världen! sa den 88-årige påve Franciskus.

Ska vi finna förståelse för våra ”storebröder” när de fortsätter att slakta oss? undrar Tymofij Mylovanov.

Slakt är ett starkt ord. Men vilket ord vore mer lämpligt, för att beskriva Rysslands långa försök att förvandla Ukraina till ett ryskt lydrike?

De senaste tre åren har Ryssland dödat fler än 12 000 civila ukrainare och mellan 43 000 och 80 000 ukrainska soldater. Dessutom har 375 000 ukrainare sårats på slagfältet, enligt president Zelenskyj.

I ukrainares öron ekar påvens ord av Vladimir Putins retorik, när Rysslands president talar om att förena de båda nationerna som ”ett folk” – en omskrivning för att störta Ukrainas demokrati och inlemma landet i det ryska imperiet.

Det är inte första gången påve Franciskus väcker irritation i Ukraina. I mars i år sa han att parterna i Ukraina bör ”ha modet” att ”hissa den vita flaggan” och förhandla om fred.

Ukrainas utrikesminister gick i taket. Vadå vit flagg, när ryska styrkor ockuperar nästan en femtedel av landet?

”Vår flagga är gul och blå. Det är den flagga som vi lever, dör och segrar med. Vi kommer aldrig att hissa några andra flaggor”, skrev ministern då, i mars.

Även nu reagerar det officiella Ukraina. Talet om ukrainare och ryssar som bröder är farligt, menar en regeringstalesperson, eftersom det stärker Putins idémässiga grund för hela invasionen.

Och påvens ord om ”förståelse” och ”överenskommelse”? Förståelse mellan en angripare och ett offer för en oprovocerad attack är bara möjlig om gärningsmannen straffas, anser Ukraina.

Påvens ord kommer i en extra svår och osäker tid för Ukraina. Donald Trump är på väg in som USA:s president, med retorik om minskat Ukrainastöd.

Samtidigt har Putins tuppkam svällt. I måndags skröt den ryske presidenten om sina framgångar på slagfältet, med visst fog. För även om Kreml offrar ofattbart många människoliv – runt 200 000 ryska soldater antas ha dödats – så har ryska trupper under hösten och vintern ändå avancerat allt snabbare på östfronten.

Samtidigt skickar Ryssland dagligen glidbomber, robotar och attackdrönare mot civila mål i ukrainska städer – inte bara nära fronten. I huvudstaden Kiev har invånare de senaste veckorna flera gånger tvingats söka skydd nere i tunnelbanan efter larm om stora ryska attacker.

Påve Franciskus ord smärtar mer i Ukraina än vad de hade gjort i exempelvis Sverige i motsvarande läge. Påven är nämligen överhuvud för det kyrkliga samfund som står för det allra starkaste motståndet mot Ryssland: Den ukrainska grekisk-katolska kyrkan, med över fem miljoner medlemmar.

Den ukrainska grekisk-katolska kyrkan är ett östkatolskt samfund vars traditioner är en hybrid av öst och väst. Den förbjöds av Stalin 1946. Dess egendomar förstatligades eller överlämnades till den ortodoxa kyrkan, och de troende förföljdes. Först i slutet av 1980-talet kunde kyrkan lämna sin underjordiska tillvaro.

Men påven ber ju för fred, kanske någon säger, vill inte ukrainarna ha det?

Jo. Ukrainarna är enormt krigströtta och trådslitna, de har levt i en mardröm i flera år. Miljoner troende ukrainare ber varje dag till Gud om fred, de önskar inget hellre.

Det är påvens ordval som väcker ilskan. Bröder? Nu? Ukrainarna skakar på huvudet. Är påven prorysk, gaggig eller båda?

Det fanns en tid då många ukrainare gärna kallade ryssar för sina bröder. Det var innan soldatkyrkogårdarna började växa och krigsinvalider blev en del av gatubilden.

I februari 2014, just före Rysslands invasion av den ukrainska Krimhalvön, uppgav 82 procent av de tillfrågade i en stor mätning att de såg positivt på Ryssland.

I dag säger 3 procent att de ser positivt på Ryssland.

Share.
Exit mobile version