I den stund Muhammad Yunus började låta tala om sig som mannen som gav samhällets fattigaste invånare en chans blev han samtidigt premiärminister Sheikh Hasinas utpekade fiende.
Nobels Fredspris 2006 gjorde honom känd långt utanför landets gränser. Han var en pionjär när det gällde så kallade mikrokrediter – små lån som hjälpte fattiga invånare, särskilt kvinnor.
Nobelpriskommittén prisade Yunus och hans Grameen Bank för att ha ”skapat ekonomisk och social utveckling underifrån”.
När invånarna slapp hamna i klorna på giriga privata långivare kunde de investera i sin verksamhet och lyfta sig själva ur fattigdomen.
I dag har mer än sju miljoner invånare fått tillgång till mikrolån, över 95 procent av dem har varit kvinnor, och andra länder har tagit efter.
Muhammad Yunus har då och då återkommit till hur idén slog honom under ett besök i en fattig by i mitten av 1970-talet. Delar av Bangladesh genomgick då en hungersnöd. Han träffade en kvinna som tillverkade stolar i bambu. Hon saknade egna medel och lånade pengar till materialet. Hon kämpade med skulderna.
– Jag kunde inte begripa hur hon kunde vara så fattig när hon skapade så vackra saker, har Yunus förklarat.
I stället för att invånare skulle tvingas låna av lokala långivare till hög ränta grundade han 1983 Grameen Bank – ett slags bybank som lånar ut små summor. Systemet bygger på lokala nätverk, där invånarna känner och litar på varandra. Och uppmuntras att betala tillbaka utan att fuska eller försöka överlista andra.
Under premiärminister Hasinas styre har han stått inför rätta över 100 gånger – för allt från penningtvätt till brott mot lagar på arbetsmarknaden. Kritiker menar att brottsmisstankarna är politiskt motiverade.
När han som 73-åring fortsatte att arbeta, långt efter att han passerat den lagliga pensionsåldern på 60 år, gav det Sheikh Hasinas regering en anledning att avsätta honom som chef för sin egen organisation.
Premiärministern har kallat honom en ”blodsugare” som använder våld för att få tillbaka lånen från fattiga kvinnor på landsbygden. Muhammad Yunus har förnekat skuld i samtliga fall.
Han säger själv att han inte riktigt vet varför han tidigt hamnade på kant med premiärministern, men utomstående bedömare menar att det tydligt hänger ihop med att han året efter Nobelpriset, 2007, meddelade att han ville ge sig in i politiken.
Senast i januari i år blev han dömd till sex månaders fängelse för anklagelser som han säger är politiskt motiverade. Han är frigiven mot borgen och överklagar domen. De senaste veckorna har han kunnat följa studentprotesterna, som kostat över 400 människor livet – också sedan han åkt till Paris för en mindre operation.
Studenterna i Bangladesh hade redan nämnt hans namn – och efter ett möte dagen efter att premiärministern tvingats fly med helikopter till Indien var det hans namn som studenterna, landets president Mohammed Shahabuddin och arméchefen samlades kring.
Nu kliver till slut Nobelpristagaren in i den politiska hetluften när hans ärkefiende har försvunnit ur bilden.
Men på vilket sätt han kommer att leda övergångsregeringen, vilket mandat han egentligen får och hur hans framtid ser ut när han slutligen ger sig i kast med att lotsa Bangladesh i en ny riktning är oklart.
Fakta.Favoriseringen stack i ögonen
Lugnet har återvänt i Bangladesh efter studentprotesterna som krävde cirka 400 dödsoffer.
Demonstrationerna gällde från början ett kvotsystem som öronmärkte eftertraktade jobb inom statsförvaltningen för personer som till stor del stod premiärministern Sheikh Hasina nära. Favoriseringen stack i ögonen.
Men till slut gällde protesterna också kravet på den auktoritära premiärministerns avgång. I måndags flydde hon med helikopter till Indien. Enligt hennes son Sajeeb Wazed Joy, som fungerat som hennes politiska rådgivare, är hon kvar i Indien.
Läs mer:
UD avråder från resor till Bangladesh
