Nooshi Dadgostar: ”S måste ändra sig – det är inte värdigt”

När DN möter Nooshi Dadgostar går vågorna fortfarande höga i debatten om de så kallade tonårsutvisningarna.

Klockan är 11 på förmiddagen när hon slår sig ned i riksdagsbiblioteket. Exakt samtidigt, några hundra meters promenad i kulvertarna härifrån, inleds ett utskottsmöte som Vänsterpartiet hoppas ska sätta stopp för utvisningarna.

Så blir det inte. Socialdemokraterna ställer sig inte bakom deras förslag.

– De måste ändra sig. Det här är inte värdigt, säger Dadgostar och hänvisar till en rad uppmärksammade fall.

Det handlar om personer som fyllt 18 år som ska lämna landet, trots att de levt stora delar av sina liv i Sverige, och trots att deras föräldrar har uppehållstillstånd.

Utvisningarna beror på flera lagändringar, däribland avskaffandet av ventilen som gjorde att människor kunde få uppehållstillstånd om det fanns ”särskilt ömmande omständigheter”. S var med och drev igenom förändringen.

– De har ett mycket stort ansvar. De skulle behöva kliva fram och ta tillbaka det, när de ser effekterna som vi varnade för.

Nu vill S tillfälligt frysa utvisningarna, men inte – som V, MP och C – återinföra den gamla ventilen i systemet. Sverige har en ”integrationsskuld att beta av”, anser Socialdemokraterna. Nooshi Dadgostar vänder sig emot resonemanget.

– Det har ingenting med varandra att göra. Integrationen blir inte bättre av att Ayla skickas till Iran. Eller av att Jomana, som är en ung människa med hela livet framför sig, som har bott här i 14 år, inte ska få läsa socionomprogrammet och bidra till Sverige. Det är helt felriktat tycker jag.

V-ledaren kallar sådana utvisningar för ”omänskliga” och ”absurda”.

– Det strider mot vår moraluppfattning och är ekonomiskt bisarrt eftersom vi har investerat väldigt mycket i de här personerna.

Både Tidöpartierna och Socialdemokraterna menar att det är den tidigare stora invandringen som förklarar Sveriges integrationsproblem.

Nooshi Dadgostar håller inte med.

– Nej, problemet i Sverige är de skenande inkomstklyftorna. Att vi får fler och fler miljardärer i en rasande fart, samtidigt som vi har massarbetslöshet och stora problem i vården, i skolan och omsorgen.

Menar du att minskningen av flyktinginvandringen sedan 2016 inte hade behövts?

– Det är inte det jag säger. Det jag beskriver är vad som har förändrats i Sverige. Jag växte upp i ett starkt Sverige, ett folkhem där det var små ekonomiska skillnader. När mina föräldrar kom hit klev de rakt in i arbetslivet. Mamma städade på Arbetsförmedlingen, pappa jobbade länge i långvården. Nu har vi en halv miljon människor som inte försörjer sig själva.

Så vad är ditt svar, har Sverige haft för stor flyktinginvandring?

– Nej. Problemet i Sverige är den ekonomiska politiken.

Vill ni förändra något så att det blir möjligt för fler att få en fristad i Sverige? Till exempel reglerna för anhöriginvandring?

– Familjer tycker vi ska hålla ihop.

Så vi ska ha mer generös flyktinginvandring?

– ”Generös” tycker jag låter översittaraktigt. Den ska vara human. Nu har vi föreslagit att regeln om särskilt ömmande omständigheter ska återinföras, och det handlar ju om familjemedlemmar.

Kommer ni att kräva att den ventilen återinförs om ni vinner valet?

– Vi kommer att driva en mängd frågor.

Men det låter på dig som att det här är väldigt viktigt?

– Det är klart, eftersom det handlar om människor. Men exakt vad vi kommer att förhandla in i ett regeringsprogram får vi reda ut lite närmare valet.

Avskaffandet av särskilt ömmande omständigheter är bara en i raden av alla frågor på migrationsområdet där V och S står långt ifrån varandra. Stram anhöriginvandring, skärpta regler för medborgarskap och hårdare inre utlänningskontroll är några andra.

Men Nooshi Dadgostar vill inte ge några klara besked om var hennes röda linjer går.

Vilken migrationspolitik blir det om ni ska samarbeta med S?

– Som ni förstår kommer det att redas ut längre fram, exakt vilka de mer precisa vallöftena är.

Ett V-löfte som däremot är klart redan nu är partiet vill ”rädda välfärden”. Regionerna ska få 10 miljarder mer i statsbidrag än i regeringens budget.

– Det är ett första steg och det behöver naturligtvis växa. Framför allt är det viktigare att göra den satsningen än att sänka skatten för Jimmie Åkesson och Ulf Kristersson själva och andra höginkomsttagare.

Pengarna ska bland annat gå till mer personal på vårdcentralerna och bättre möjligheter att få vård i glesbygd.

Dadgostar har kallat svensk sjukvård för ett ”sjunkande skepp”.

– Resurserna har urholkats och vårdköerna växt. Vi tänker satsa på att alla kan ha en fast läkarkontakt. Det måste också finnas en maxgräns för hur långt du ska ha till akutsjukvården.

V-ledaren återkommer flera gånger till att växande vårdköer är ett bevis för att Tidöregeringen har satsat för lite på sjukvården. Statistiken från Sveriges kommuner och regioner, SKR, ger en delvis annan bild. Flera av måtten för kötiderna har inte förändrats nämnvärt de senaste åren.

Till exempel har tillgängligheten försämrats något inom primärvården, medan den är oförändrad inom specialistvården.

Du säger att svenskar dör i vårdköer. Om du skulle bli sjukvårdsminister, kommer ingen att dö i en vårdkö då?

– Vi kommer att göra allt vi kan för att det inte ska finnas så här långa väntetider. Antalet intensivvårdplatser är lägre i dag än före pandemin och alltmer skjuts ut på vårdcentralerna. Dessutom har vi en okontrollerad privatisering som gör att pengar tas från de som har störst behov och hamnar i fickorna på väldigt rika personer.

Enligt kartläggningar av OECD är det färre som dör i behandlingsbara sjukdomar i Sverige än i många jämförbara länder.

Beskriver du verkligen problemet med vårdköerna på rätt sätt?

– Jag var i Göteborg i julas och det första jag ser när jag öppnar tidningen är att två personer dött i väntan på operation. Ett annat exempel är en 18-årig kille som inte fick vård i tid och avled på grund av neddragningar på Sollefteå sjukhus. Sånt ska inte hända i ett välfärdsland.

I fjol hävdade Dadgostar i en debattartikel att ”det räcker att besöka en akutmottagning på valfritt sjukhus i tio minuter” för att inse att regeringen misslyckats. Samtidigt visar statistiken att det var fler som fick hjälp inom timme på en akutmottagning 2025, än vad det var 2022.

Tycker du att du ger en ärlig bild av läget?

– Det är en väldigt ärlig bild. Regeringens egen myndighet är väldigt tydlig med att arbetsbelastningen är oacceptabel på nästan alla sjukhusinrättningar som de har varit på. Så jag kommer under inga omständigheter att backa från att det satsas för lite på svensk sjukvård.

Nooshi Dadgostar menar att staten har ”dragit sig tillbaka” från landets regioner och kommuner. Men de senaste åren har statens bidrag faktiskt ökat – även om man tar hänsyn till inflationen.

Visar inte det att det inte räcker med mer pengar för att komma åt problemen som du pratar om?

– Absolut inte. Om man tittar på hur stor andel av budgeten i en vanlig svensk kommun som är statliga medel så är den väsentligt lägre i dag. Staten har dragit sig tillbaka. Vårt uppdrag efter regeringsskiftet i september är statens comeback.