Artikeln i korthet

En stor svensk studie visar att hälsosam nordisk kost kan bota fettlever och lindra typ 2-diabetes.

Mer än hälften av deltagarna blev av med sin fettlever. Blodsocker och blodfetter förbättrades.

Kosten var lätt att följa och gav bättre resultat än andra testade dieter.

Typ 2-diabetes blir allt vanligare i befolkningen. Den som drabbas får rådet att äta Medelhavskost, trots att vår nordiska kost är snarlik. Båda innehåller mycket fisk, fullkorn, baljväxter, grönsaker, fleromättat fett och lite rött kött. Det är bara detaljer som skiljer, som att olivolja ersätts av rapsolja, och couscous av havreris.

Hittills har studier på nordisk kost fokuserat på överviktiga men i övrigt friska personer. De sänkte sitt blodtryck, förbättrade blodfetterna och fick högre insulinkänslighet.

– Det är inte alls säkert att patienter med typ 2-diabetes reagerar på samma sätt som personer med normalt socker och fettomsättning, säger Ulf Risérus, professor i klinisk nutrition och metabolism vid Uppsala universitet.

Nu har hans forskargrupp undersökt om nordisk kost kan bli en del av behandlingen även för personer med typ 2-diabetes och fettlever. Mer än varannan som har typ 2-diabetes har också fettlever, som driver på olika rubbningar i kroppen. Leversjukdomen kan försämra blodsockerkontrollen, öka blodfetterna och förvärra inflammationen.

– Vi ville se om fettlever kan vara en viktig måltavla vid behandling av typ 2-diabetes. Vi hoppades minska fettet i levern med hjälp av kosten och på så sätt förbättra diabetessjukdomen, säger Ulf Risérus.

Nästan 150 deltagare lottades till tre olika grupper som åt enligt tre olika matmönster under ett års tid.

En av grupperna åt en hälsosam nordisk kost, med lite mindre fett och ganska generöst med långsamma fiberrika kolhydrater. Fokus låg på fullkorn (som havre och råg), grönsaker och rapsolja.

Den andra gruppen åt en ny typ av kost som forskarna kallade anti-lipogen lågkolhydratkost, en kost designad att både minska leverns nybildning av fett och samtidigt öka förbränningen av leverfettet. De fick äta begränsat med kolhydrater, men mycket fleromättat fett från solrosolja, nötter och fröer.

Den tredje gruppen var en kontrollgrupp som åt enligt Livsmedelsverkets kostrekommendationer. Deltagarna fick äta så mycket de ville, och de fick regelbundet matkassar med livsmedel som är typiska för de olika kostmönstren.

Forskarnas hypotes var att den nya skräddarsydda anti-lipogena lågkolhydratkosten skulle vara bäst på att minska leverfettet, framför allt tack vare få kolhydrater.

Men resultatet överraskade forskarna.

Det visade sig i studien, som publiceras i tidskriften Nature Communications, att det nordiska matmönstret hade störst effekt på blodsocker, blodfetter och inflammation. Mer än varannan (54 procent) hade blivit av med sin fettlever helt och hållet.

– Det betyder alltså att man med den nordiska kosten kan behandla två sjukdomar samtidigt, säger Ulf Risérus.

I de andra grupperna hade bara cirka 17 procent blivit av med sin fettleverdiagnos. De som åt nordisk kost hade dessutom gått ner i genomsnitt fem kilo, medan de andra hade minskat ett par kilo i vikt.

Viktminskning kan i sig påverka olika riskfaktorer i kroppen. Men enligt Ulf Risérus var viktnedgång bara en del av förklaringen.

– Vi såg att ungefär hälften av minskningen av leverfettet kunde förklaras av vikten. Resten berodde rimligen på olika komponenter i kosten.

Vad är det i den nordiska maten som är så bra?

– Den innehåller mycket fullkorn och fiber, och de mättade fetterna ersätts med fleromättade växtbaserade matfetter som rapsolja. Att byta ut mättade fetter mot omättade vegetabiliska fetter har vi sett i andra studier tydligt minskar leverfettet och blodfetterna. Dessutom äter man mycket frukt och grönsaker, och fullkorn, som inte bara innehåller gynnsamma fibrer, men även ger bland annat olika antioxidanter som kan tänkas motverka inflammation.

Den nordiska kosten var inte bara oväntat effektiv, den visade sig också vara lätt att följa.

– Få deltagare hoppade av den ett år långa studien, och de allra flesta var mycket nöjda med kosten, säger Michael Fridén, som var doktorand i studien och träffade deltagarna.

– Man blir mätt av maten och slipper gå runt och vara hungrig som vid mer extrema dieter. Därför fungerar den i längden, och det är viktigt eftersom det handlar om en kronisk, livslång sjukdom, som behövs hållas i schack på lång sikt.

Hälsosam nordisk kost

Har relativt högt kolhydratinnehåll (50–55 procent av energin) och låg fetthalt (25–30 procent). Men den totala mängden kolhydrater och fett anses dock inte så viktigt, utan det är typen av kolhydrater och fett som spelar störst roll. Fullkorn och fiberrika kolhydrater betonas.

• Fettkällor: Främst rapsolja samt fleromättade och enkelomättade fettsyror från nötter och frön. Byt ut mejeriprodukter med full fetthalt mot fettsnåla alternativ och undvik smör.

• Protein: Öka intaget av fet fisk (till exempel lax, makrill, sill), lättfil och naturell yoghurt och baljväxter (bönor, linser, ärtor).

• Frukt och grönt: Inkludera nordiska sorter som äpplen, päron, blåbär och kål.

Ersätt ris och pasta med till exempel havreris, matkorn eller fullkornspasta.

Välj fullkornsbröd gjort på råg och/eller havre.

Begränsa raffinerade kolhydrater samt sockerhaltiga drycker och snacks.

Den nya studien är finansierad av Hjärt-Lungfonden, Forskningsrådet Formas och Diabetesfonden.

Källa: Nature Communications och Ulf Risérus, Uppsala universitet

Var tredje har fettlever

Omkring var tredje person i världen har fettlever, men mer än varannan (55–70 procent) person med typ 2-diabetes har fettlever, som innebär att levern samlar på sig fett på grund av insulinresistens som är typiskt vid typ 2-diabetes. Det förvärrar blodsockervärden, inflammation och blodfettsrubbningar.

Fettlever kan hos en del personer på längre sikt ge upphov till allvarliga leversjukdomar som skrumplever och levercancer.

Fettlever kopplades tidigare främst till alkoholmissbruk. Men så är det inte längre. I dag orsakas det oftast av övervikt och fetma.

Källa: Hepatology m.fl.

Läs mer:
Fettlever ökar dramatiskt – så vet du om du är drabbad
Myterna om rapsolja du inte ska tro på

Share.
Exit mobile version