Regeringen ledd av Arbeiderpartiets Jonas Gahr Støre presenterade på onsdagen ett förslag som syftar till att höja åldersgränsen i lagen från 13 till 15 år – den ålder då ett barn själv kan samtycka till att sociala medier samlar in deras personuppgifter.
Föräldrar ska fortfarande kunna ge samtycke till barn under åldersgränsen.
Samtidigt vill den norska regeringen, enligt ett pressmeddelande på sin webbplats, också sända en tydlig signal om att barn under 15 år inte bör använda sociala medier. Därför arbetar den på hur en lag kan stiftas för att genomföra en förändring.
Efterlevnaden av en ny lag kommer att kontrolleras mycket hårdare än vad som sker med dagens åldersgräns, lovar statsministern.
– Barn ska skyddas mot innehåll på sociala medier som skadar dem. Här är det stora teknikjättar som står mot små barns hjärnor. Så vi vet att detta är en insats som kommer att mötas av motstånd – starka krafter är inblandade, säger Jonas Gahr Støre till tidningen VG.
– Men just därför behövs den här politiken, säger han.
En majoritet i Stortinget rapporteras ställa sig bakom det nya förslaget.
Däremot är det oklart exakt hur kontrollen av en ny lag skulle gå till.
I dag då det finns en 13-årsgräns befinner sig hälften av Norges 9-åringar och tre fjärdedelar av 11-åringarna på sociala medier, enligt en undersökning av Medietilsynet.
– Jag delar oron för att det kan vara skadligt. Och vi vet att föräldrar tycker att det är svårt att hålla sina barn borta från sociala medier när så många andra barn är där, kommenterar familjeminister Kjersti Toppe (Sp) på regeringens webbplats.
Nästa steg blir, enligt regeringen, att skapa en lösning för åldersverifiering som barn under åldersgränsen inte bara kan trycka sig förbi för att komma ut på sociala medier. För att det ska bli möjligt behövs en lagändring.
Föräldrar kan inte stå ensamma mot teknikjättarna. Därför överväger vi en strängare lagstiftning, säger familjeministern.
– Jag menar att det här är helt rätt väg att gå eftersom barns personuppgifter är hotade av kommersiella intressen på så många områden. Vi måste hålla undan deras uppgifter, oavsett om det gäller nättidningar eller sociala medier, säger ministern till VG.
Trots att den elektroniska kontrollen inte finns än, anser hon att förslaget skickar ett budskap till norska föräldrar att regeringen vill höja gränsen från 13 till 15 år.
– Det handlar också om att ge föräldrar stöd till att säga nej. Vi vet att många egentligen önskar att säga nej, men inte känner att de kan göra det. Samtidigt ska vi göra en större satsning på information.
Fakta.Detta gäller i Sverige
Då onlinetjänster erbjuds barn och personuppgifter hämtas in krävs det ett samtycke från barnets vårdnadshavare om barnet är under 13 år.
Detta gäller insamling av uppgifter om barn som bor i Sverige. I andra EU-länder kan vårdnadshavarens samtycke krävas ända upp till 16-års ålder. Vårdnadshavares samtycke krävs dock inte för onlinetjänster som erbjuder hjälp och stöd direkt riktat till barn och ungdomar.
Åldersgränsen gäller uttryckligen för onlinetjänster enligt dataskyddsförordningen och kompletterande svenska regler. I andra situationer finns det ingen särskilt angiven åldersgräns men det krävs alltid att barnet har förmåga att förstå vad det samtycker till för att samtycket ska vara giltigt. När det gäller barn under 13 år bör alltid vårdnadshavarens samtycke inhämtas.
Källa: Integritetsskyddsmyndigheten
