Paris i oktober 2018
Det sorlar på Paris bilsalong. Den spenslige Carlos Tavares pratar bara om batterier när jag intervjuar honom. Han är vd för en av världens största biltillverkare – Stellantis, med märken som Citroën och Peugeot.
– Vi måste få en stor egen europeisk batteritillverkare, säger han.
Det har Peter Carlsson redan förstått, efter sin tid på Tesla. Han har nu startat batteribolaget Northvolt och bestämt att första fabriken ska ligga i Skellefteå. Bakgrunden är just det som Tavares pekar på – rädslan för Kinas dominans på området och Europas behov av egen, oberoende, tillverkning.
Men han saknar stor ägare och finansiär. Jakten på miljarderna inleds.
Wolfsburg slutet av maj 2019
De långa ödsliga korridorerna är som tagna ur en Roy Andersson-film. Men skenet bedrar. Bakom en av trädörrarna i Volkswagens huvudkontor i tyska Wolfsburg pågår febriga förhandlingar.
Peter Carlsson är där till klockan halv fem på morgonen. Snart kommer han med nyheten: finansieringen av Skellefteåfabrikens första fas är klar. Volkswagen har gått in som Northvolts största ägare. Tillsammans med affärsbanken Goldman Sachs, BMW och flera andra bidrar de med 10 miljarder kronor.
Fabriken ska producera 16 gigawattimmar senast 2023. Totalt är planen på 60 gigawattimmar.
Fabriken som börjar byggas i norra Sverige tar en plats på världskartan redan innan den finns.
New York den 7 mars 2022
Utsikten över Manhattans skyskrapor hisnar. Det sorlar runt middagsbordet i privatvåningen där femton av USA:s mäktigaste har samlats för att diskutera klimatomställning och Kinas dominans.
En europé är inbjuden.
Peter Carlsson tar en bit av oxfilé tournedos-biten på tallriken och ser sig omkring. Runt bordet trängs vd:arna på de stora energibolagen med representanter från USA:s regering. Teslas Elon Musk sitter mitt emot GM:s vd Mary Barra.
Peter Carlsson berättar om middagen för DN inför en större artikel 2022.
Exklusivt Napa Valley-vin fylls på i lövtunna glas.
Hettan i diskussionen stiger: För varje månad ökar Kina försprånget mot USA i elektrifiering. Kinas ledande styre hade redan 2015 skrivit ner den strategiska planen ”Made in China 2025” med målet att bli världsledande inom tio högteknologiska sektorer, bland annat elbilar och batterier.
Ju längre kvällen går desto mer mejslas en enda fråga fram: hur ska USA och Europa vinna mot Kina?
Inte långt efteråt lanserar president Joe Biden sitt stora klimatpaket IRA (Inflation Reduction Act) 2022. Presidenten sätter av över 250 miljarder dollar till enskilda bolag för att få grön tillverkning. Kanada följer efter.
Skellefteåfabriken invigs något försenat i juni 2022.
Året som följer börjar många fråga sig: hur går produktionen? Det är nämligen den som ska ge pengar för Northvolts fortsatta tillväxt. Men inga produktionssiffror ges utåt.
Samtidigt planerar Northvolt för expansion. Det ska byggas en batterifabrik i Göteborg ihop med Volvo Cars, energilagring i Polen och fabriker i både Kanada och Tyskland.
I Sverige har svenska staten hjälpt Northvolt med drygt 600 miljoner kronor och det uppstår en infekterad debatt. Att ge pengar till enskilda bolag anses traditionellt fel för svenska regeringar som vill främja fri konkurrens – speciellt efter 70-talets varvskris där staten gick in med stora pengar i skeppsvarv som ändå gick omkull.
Men världen förändrats snabbt – inte bara genom Kinas subventioner.
Kanadensiska staten ger Northvolt 20 miljarder kronor i statsstöd.
Tyska staten bidar med 10 miljarder kronor till Tysklandsfabriken.
2024
Förenklat består en batterifabrik av katod- och celltillverkning. Peter Carlsson hade redan 2022 köpt det nedlagda pappersbruket i Kvarnsveden. Där ska 1 000 anställda göra katoder och näringsminister Karl-Petter Thorvaldsson (S) säger lyriskt till GP att ”Sverige kan bli en batteristormakt!”
Vid den här tiden ser det ljust ut med fortsatt stöd för Northvolt. Peter Carlson säkrar i januari 2024 ett lån på 50 miljarder konor med över 20 internationella banker. Svenska Riksgälden borgar för 12,5 miljarder kronor.
Samtidigt förhandlar han med ägarna om att få in 15 miljarder kronor genom att ge ut fler aktier. Allt för att säkra expansionen.
Men tiden går. Inga uppgifter om faktiska låneutbetalningar eller nya aktier kommer.
Och frågan som redan väckts har ännu inte fått ett tydligt svar: hur går tillverkningen i Skellefteå? Det är tyst som på en Västerbottnisk tallhed.
Ett par veckor senare är Peter Carlsson i Tyskland med landets förbundskansler Olaf Scholz och tar första spadtagen till den nya batterifabriken i nordtyska Heide.
10 tyska skattemiljarder grävs ner i den grå åkern vilket ökar pressen på Northvolt och Peter Carlsson.
Samtidigt kommer första signalen att något inte stämmer i Skellefteå. Scanias vd Christian Lewin ryter till i SvD i mars 2024: batterileveranserna är kraftigt försenade, vilket gör att Scania inte kan leverera el-lastbilar till kunder.
Det produceras nästan inga batterier alls vilket är en mardröm för Peter Carlsson. Skellefteåfabrikens inkomster är ju grunden för fortsatt expansion.
Mörka medierubriker börjar prägla sommaren och hösten.
Lagom till midsommar avbeställer BMW en miljardorder.
I samma veva avslöjar DN att det skett 26 allvarliga olyckor på Northvolts anläggningar under fem års tid. Dessutom polisutreds fyra dödsfall, där Northvoltarbetare dött utanför arbetstid utan att dödsorsak kunnat fastställas.
I juli publicerar Bloomberg en artikel som får stor uppmärksamhet. Kina har det senaste året nära halverat priset på litiumjonbatterier genom statliga subventioner och effektiv tillverkning. De kinesiska bolagen vräker nu ut billiga batterier på Europamarknaden. Flera europeiska batteriproduktionsprojekt som inte hunnit bygga fabriker går i graven.
Samtidigt innebär USA:s bidragspaket att europeiska batterifabriker flyttar till USA. I norska Mo i Rana har batteribolaget Freyr byggt en stor batterifabrik. Men tillverkningen inleds i stället i USA eftersom det är mycket billigare att producera där, berättar bolaget för DN.
Kinas halverade batteripriser och Nordamerikas stora statsbidrag gör att allt fler reser frågan: Kan Northvolt i Skellefteå över huvud taget göra vinst?
Och varför kommer inga uppgifter om utbetalningar av 50-miljarderslånet som Northvolt sades sig ha säkrat redan i januari?
Peter Carlsson säger till slut under sommaren i DI att bolaget ligger efter i produktion i Skellefteå. Målet på 16 gigawattimmar ersätts mot ”kanske upp mot 1 gigawattimme” i slutet av 2024.
Enligt källor är anledningen till produktionssvärigheterna en blandning av att det är mycket komplext att tillverka batterier i industriell skala, kompetensbrister, orealistiska tidsplaner och trilskande kinesiska maskiner som inte hållit måttet kvalitetsmässigt.
Steg för steg blottläggs ett allvarligt ekonomiskt läge – som bottnar i produktionssvårigheterna.
Lagom till älgjakten i Skellefteå i september tycks pengarna helt enkelt ta slut.
Samma månad stängs Skellefteåfabrikens katodtillverkning sedan man varken nått kvalitets- eller volymmål. Man har också abrupt avslutat satsningen på katodtillverkning i Kvarnsveden.
Peter Carlsson förklarar inte varför. Men enligt Bloomberg har Kina på ett år kraftigt tryckt ner katodpriserna och Northvolt ska i stället köpa katoder till sina batterier från Kina.
Ägarna har inte heller skjutit till de 15 miljarderna i nya aktier. Den som sätter taktpinnen är största ägaren Volkswagen – som själv krisar.
I slutet av september är det ekonomiska läget så illa att 1 600 medarbetare måste gå. DN kan avslöja att Northvolt parallellt förhandlar med långivarna – men utan några tillkännagivanden att lån betalas ut.
Men Northvolt är det enda europeiska batteribolaget som fått igång batteriproduktion.
Därför pågår diskussioner mellan de svenska och tyska regeringarna och EU-kommissionen som ytterst destilleras till: Är Northvolt så strategiskt viktigt för Europa att det är värt att räddas undan en eventuell konkurs – där ett Kinabolag kan ta över?
Mitt i detta presenterar Mario Draghi, före detta ordförande för Europeiska Centralbanken, en uppmärksammad rapport som skakar EU:s institutioner. Slutsatsen är att EU behöver lägga 800 miljarder euro för att komma ikapp USA och Kina i konkurrenskraft.
Hittills har svenska och tyska regeringen sagt nej till att hjälpa Northvolt.
Den senaste veckan blev händelserik. På tisdagen försattes dotterbolaget som skulle bygga ut Skellefteåfabriken i konkurs. På onsdagen lämnade vd:n för själva Skellefteåfabriken, Mark Duchesne, sin post i all hast utan att en varaktig efterträdare utsetts. Dagarna efter sjöd av rykten om förhandlingar om snar påfyllning av kassan.
Efter stor osäkerhet bekräftade till slut bolagets presschef Matti Kajala på fredagen att de kan betala den månatliga skatten på nära 300 miljoner kronor på måndag som är sista betalningsdag.
Men hållbar finansiering av det skadeskjutna bolaget saknas ännu.
DN Spotlight: Hur ska det gå för Northvolt?
Läs mer:
Vd:n för Northvolt i Skellefteå lämnar sin post
Northvolt närmar sig skattenota på 300 miljoner kronor
Northvoltbolag i konkurs: ”Ägaren har inte haft möjlighet att skjuta till större belopp”
