Historien om Klarna började på samma sätt som för så många andra teknikbolag: med några unga killar på Handelshögskolan som ville förändra något.
I centrum stod de tre vännerna Sebastian Siemiatkowski, Niklas Adalberth och Victor Jacobsson.
Idén var att göra det lättare att betala online, vilket kan låta lite förlegat, men det här var för över 20 år sedan.
Enligt den officiella versionen fick de kalla handen från toppar som Marcus Wallenberg och H&M:s Stefan Persson när de presenterade sina visioner.
Det gick ändå. Klarna förändrade sättet vi konsumerar på och blev i mångt och mycket ansiktet utåt för ”köp nu och betala sen-konceptet.”
I dag rullar miljarderna in, men resan har varit stormig och kantats av såväl kritik mot affärsmodellen som fackliga strider och interna maktuppgörelser.
Nu väntar ett av de mest avgörande ögonblicken i bolagets historia.
…
Höstlöven faller i London när Klarnas styrelse fattar ett beslut med stor majoritet.
Läget är turbulent i bolagstoppen, rapporterar DI. Medgrundaren Victor Jacobssons representant Mikael Walther tvingas att lämna styrelsen efter vad som beskrivs som en intern maktstrid inför börsnoteringen som bland annat handlar om ägande, bonusprogram och röststarka aktier.
– Konsekvensen blir en oberoende röst mindre i styrelsen, säger Mikael Walther till DN.
Detta sker bara någon månad efter att storägaren Sequoia misslyckats med att få bort Siemiatkowskis allierade, styrelseordförande Michael Moritz.
Kvar på toppen står Sebastian Siemiatkowski, sonen till polska invandrare, som med styrelsens beslut i ryggen är på väg att ta bolaget till börsen.
Manegen är nu krattad.
I veckan lämnade Klarna slutligen in en ansökan om att noteras på New York-börsen.
Det spekuleras om en värdering på runt 200 miljarder kronor, vilket kan göra många rika inom en snar framtid.
Andra har blivit betydligt fattigare under Klarnas resa.
…
”Hur mycket är er aktuella skuld hos Klarna i dagsläget?”
”Hur har ni gjort för att ta er ur det?”
”Hur slutar man använda Klarna?”
Bakom Facebookinläggen står ofta yngre kvinnor. Det är också den målgrupp vars skulder ökat snabbast hos Kronofogden. Enligt myndigheten handlar det om en ökad konsumtion kombinerad med ekonomisk okunskap om att shoppa på kredit.
I en värld av riktad reklam och influerare lockar de snabba lånen som endast är ett klick bort, och Klarna har gått i bräschen för konceptet.
Det finns händelser som företaget helst vill sopa under mattan. Som den där gången för många år sedan när medgrundaren Niklas Adelberth berättade om affärsmodellen;
”Den bästa kunden är den som inte betalar direkt utan får en påminnelse och sedan ett inkassobrev.”
Det här en stämpel som Klarna försökt tvätta bort. På senare tid har de fysiska korten ökat och en tredjedel av transaktionerna är direktbetalningar, vilket även kan sänka kreditförlusterna, de pengar de inte tror sig få tillbaka från kunderna, vilket SvD rapporterat om.
Klarna har även börjat erbjuda en typ av sparkonto med ränta och sålde nyligen sin kassalösning som används av e-handlare. Detta till följd av ett ökat fokus på betalningsmetoder och anpassning till USA.
För några år sedan körde ett specialchartrat tåg in i Berlin. Det leddes av Sebastian Siemiatkowski som klätt ut sig till konduktör och kallat 1 700 ”klarnauter” till konferensen ”smoooth week”. Det följdes av en vecka full med aktiviteter och fester – där ledningen klätt ut sig i specialsydda outfits som påminde om superhjältar.
Det här var innan ekonomin vände och som en expert uttryckte det; ”festen för techbolagen är över”. Det ansågs inte längre rimligt att spendera på samma sätt och investerarna höll allt hårdare i penningpungen.
För två år sedan gjorde Klarna en förlust på 10,5 miljarder kronor och såg samtidigt sin värdering slaktas från 45,6 miljarder dollar till 6,4 miljarder dollar.
Hundratals anställda har tvingats att lämna bolaget och hanteringen av nedskärningarna möttes av kritik, varefter facket krävde kollektivavtal. Unionens anklagelser om att Klarna inte ville samarbeta möttes med förvåning av vd:n och ett avtal kom på plats, dock med ett annat fackförbund.
Så hur går det i dag?
Det är festligare i tekniksektorn igen och ”smooth week” var tillbaka i Stockholm förra året.
Men även om förlusterna minskat kostar det att växa i USA. Under årets sex första månader ökade intäkterna med 27 procent till över 13 miljarder kronor, och förlusten efter skatt minskade från runt 2 miljarder till minus 330 miljoner kronor.
Sverige må vara hemmamarknad men det är USA som är Klarnas heliga graal och största marknad. Under förra året kom strax under en tredjedel av intäkterna därifrån och Klarna ska ha teamat upp med en fjärdedel av de 100 främsta amerikanska handlarna.
Utländska medier håller ögonen på bolaget. Välrenommerade tidningar rapporterar bland annat om grundarbråken och hur AI skapar lönsamhet genom att ersätta hundratals tjänster. Finansinspektionens senaste kritik mot Klarnas hantering av penningtvätt uppmärksammas också.
Brittiska The Guardian konstaterar att Londonbörsen valts bort och spår att Trumps vinst kan locka ännu fler bolag till USA. Financial Times beskriver i sin tur valet som ännu ett bakslag för den europeiska kapitalmarknaden och nämner Spotify, som också valde USA-börsen för några år sedan.
Vi får se om amerikanerna har bättre koll den här gången – när Spotify presenterades firades det nämligen med den schweiziska flaggan på Wall Street.
DN har sökt Klarna och Sebastian Siemiatkowski.
