1775 var det år som en jude för första gången fick tillåtelse att bosätta sig i Sverige utan att konvertera till den lutherska läran. Han hette Aaron Isaac och brukar kallas den första juden i Sverige, trots att judar har en långt längre historia här.

Under hela 2025 samordnar därför Judiska centralrådet ett nationellt 250-årsjubileum för judiskt liv i Sverige. Syftet med firandet är tydligt: folkbildning. Jubileets general Rebecka Glaser tycker att svenskars generella kunskap om judar och judendom är bristande och fokuserad på en händelse.

– Om svenskar vet något om judar handlar det ofta om Förintelsen. Det är såklart viktigt att prata om, men vi borde också prata om levande judar och judiskt liv, säger Rebecka Glaser.

Hon berättar att hon brukar dela ut ett quiz när hon presenterar firandet, med sju ”väldigt basala” frågor om judendom och judar.

– Nästan ingen kan svara på dem och de blir själva chockade. Målet är att människor ska lära sig någonting mer om judendom och om svenska judar, säger Rebecka Glaser.

Sedan januari har över 170 evenemang genomförts runt om i landet av hundratals aktörer, som museer och skolor. Det är alltifrån samtal om judisk mat till konstutställningar och konserter.

Den 5–9 maj är det jubileumsvecka i Stockholm, vilket Rebecka Glaser beskriver som en höjdpunkt på året. I samband med jubileumsveckan visas utställningarna ”Judiska hjältinnor” och ”Judiskt liv” på Raoul Wallenbergs torg från 5 maj till och med 18 maj.

Test. Vad kan du om judar?

Rebecka Glasers sju frågor om judendom.

1. Hur många judar finns det i världen?

2. Hur många judar i Sverige?

3. Får judar dricka alkohol?

4. Var ligger den stora synagogan i Stockholm?

5. Nämn tre judiska högtider.

6. Nämn två judiska bröd.

7. Får en praktiserande jude äta sill på midsommarafton?

”Judiska hjältinnor” utgår från en bok med samma titel av Karin Brygger, Anneli Rådestad och Joanna Rubin Dranger. Utställningen består av 18 illustrationer av Joanna Rubin Dranger och tillhörande texter om svenska judiska kvinnor genom historien.

– Man får en fantastisk bild både av dessa handlingskraftiga kvinnor och bredden av deras bakgrund, säger Rebecka Glaser.

För ”Judiskt liv” står fotografen Karl Gabor. Bilderna avbildar en judisk vardag med allt från synagogan till judisk mat och barn som leker med mormor.

– Utställningen är rent folkbildande. Den har både kulturen och det religiösa i ett judiskt liv, säger Rebecka Glaser.

Fakta.250 år av judiskt liv i Sverige

Det nationella jubileumsfirandet samordnas av Judiska centralrådet, som är en sammanslutning av alla judiska församlingar i Sverige. Målet är att sprida kunskap om judisk kultur, tradition och liv i Sverige sedan 1775.

Hundratals aktörer i form av bland annat skolor, teatrar, museer, bibliotek och bidrar med evenemang under hela 2025.

För att nå ut samarbetar Judiska centralrådet med regeringen och Forum för levande historia, som bland annat har tagit fram hemsidan judisktliv.se för att samla information om alla evenemang.

Läs mer: ”Traumatiskt år för judar i Sverige”

Share.
Exit mobile version