”Eftersom vi inte är bundna till någon bank finns våra uttagsautomater ofta där inga andra finns och erbjuder kontantuttag nära dig, oavsett var du bor”, skriver Kontanten uttagsautomater på sin hemsida.

Företaget har cirka 450 bankomater runt om i Sverige. Och sedan den 29 maj har man börjat ta ut en ny avgift. Uttag från 100–200 kronor kostar 15 kronor. Uttag från 300–1 000 kronor kostar 20 kronor och uttag från 1 100–2 000 kronor kostar 25 kronor.

Liknande avgifter används i flera länder, men är en ny företeelse i Sverige. Bankomat, som ägs av storbankerna och har omkring 1 200 automater, tar inte ut någon avgift.

Bland användare har förändringen inte gått obemärkt förbi.

– Det är naturligtvis många kunder som är negativa till att behöva betala, så har det absolut varit. Samtidigt har andra haft förståelse för att det kostar pengar att upprätthålla detta och att alternativet på sikt skulle riskera att bli färre uttagsautomater, säger Marcus Liljeblad.

Redan innan förändringen förvarnade Kontanten om läget i en debattartikel hos Aftonbladet. Ersättningen per automatuttag har varit densamma i cirka 20 år – samtidigt har driftskostnaderna ökat och antalet uttag minskat.

Enligt Marcus Liljeblad hade företaget cirka 15,5 miljoner uttag år 2017. År 2020 kom man upp i knappt nio miljoner och 2025 i knappt sju miljoner. Det handlar alltså om en minskning med mer än 50 procent på mindre än tio år.

– Ekvationen går inte ihop längre. Vi har nått en punkt där kostnaderna överstiger intäkterna, säger Marcus Liljeblad.

Kontanten har haft kontakt med Riksbanken, Länsstyrelsen, Post- och telestyrelsen, kortnätverken Visa och Mastercard och storbankerna, för att diskutera hur ansvaret ska fördelas så att det ska kunna fortsätta finnas bankomater överallt.

– Om Sverige anser att kontanter är en del av den nationella beredskapen behöver det finnas en hållbar modell för att finansiera infrastrukturen bakom den. I detta fall har vi tvingats införa avgifter för att säkra fortsatt tillgång till kontanter, säger Marcus Liljeblad.

Björn Eriksson, ordförande för Kontantupproret, är bekymrad över utvecklingen. Att Kontanten som kommersiell aktör behöver ta en avgift är förståeligt, men det visar på bristerna i dagens kontantkedja, menar han.

– Försvinner 450 bankomater så är det inte ett bra tecken.

Tidigare i år presenterade Riksbanken nya rekommendationer för betalningsberedskap, såsom att alla hushåll bör ha 1 000 kronor i kontanter per vuxen hemma. Beloppet är tänkt att täcka en veckas inköp av livsnödvändiga varor om det blir störningar i de digitala betalningssystemen.

Nyligen röstade också riksdagen igenom en lag som ska stärka kontanternas ställning i Sverige. Den innebär att bemannade livsmedelsbutiker och apotek måste ta emot kontanter från kunder som vill betala med fysiska pengar. Syftet är att stödja de som har svårt att använda digitala betalningar och att öka beredskapen vid kris eller krig.

Kontantupproret är positivt till lagen men anser att den borde gå längre och ställa samma krav på offentligrättsliga tjänster som vid patientavgifter, bilbesiktning eller vid betalning av pass. Björn Eriksson poängterar samtidigt att lagen inte kommer att få effekt om man inte också säkrar möjligheten att faktiskt ta ut kontanter.

– Det räcker inte att politikerna röstar igenom en ny kontantlag, man behöver också se till att kontantkedjan fungerar, säger Björn Eriksson.

Share.
Exit mobile version