Tidsfrister har kommit och gått under kriget. Ta till exempel Donald Trumps ultimatum om att bomba Irans kraftverk om inte Hormuzsundet öppnades inom 48 timmar, vilket sedan sköts upp. Ett annat exempel är vapenvilans tidsfrist, som i sista stund förlängdes tills vidare.
Nu står Trump inför ännu en deadline. Kriget är uppe i 60 dagar. Det är gränsen för hur länge en president i USA får bedriva en militäroperation utan kongressens godkännande enligt lagen War powers resolution. Den antogs efter Vietnamkriget, trots president Richard Nixons veto, i syfte att begränsa presidenters krigsmöjligheter utan uppbackning från kongressen.
Lagen kommer med tre tidsmarkörer. Presidenten måste först informera kongressen om militära operationer inom 48 timmar. Sedan kommer 60-dagarsgränsen. Därefter kan presidenten få perioden förlängd med 30 dagar genom att intyga att det ”finns behov av fortsatt användning av militärt våld”. Ett annat alternativ är att åberopa ett lagtillägg som främst ger presidenten möjligheten att använda våld för att bekämpa terrorism.
Några republikaner har sagt att de vill rösta om ett slut på operationen redan nu. Men Jan Hallenberg, associerad seniorforskare vid Utrikespolitiska institutet, betvivlar att det blir så.
– De kommer att bli utsatta för väldigt tryck av sin senatsledare respektive talmannen i representanthuset. Däremot tror jag att det kommer att sändas någon typ av signal från ett antal republikaner nu i dagarna om att de kommer att kräva ett explicit godkännande av kongressen efter 90 dagar, säger han.
Inför fredagen kvarstår dessutom flera frågor.
En är när tiden faktiskt rinner ut. Räknar man från dagen då kriget började är deadline 29 april. Räknar man från när Vita huset informerade kongressen blir deadline 1 maj, på fredag. Såväl republikaner som demokrater har också ifrågasatt om vapenvilan ska räknas in i de 60 dagarna eller inte, rapporterar CNN.
En annan fråga är om Trump alls kommer att följa lagen, som kritiserats av flera presidenter. Ett vanligt argument är att presidenten är överbefälhavare och därför själv borde kunna bestämma hur länge en militär operation ska fortsätta.
Vicepresidenten JD Vance har kallat lagen för ”falsk och okonstitutionell” och har sagt att den inte kommer att påverka hur administrationen tar beslut. Uttalandet kom efter att kongressen blockerade Trump från att använda militärt våld mot Venezuela tidigare i år.
– Den kommer inte att förändra något i hur vi bedriver utrikespolitik under de nästkommande veckorna eller de kommande månaderna. Och det kommer att fortsätta att vara så som vi går till väga, sa JD Vance enligt The Hill.
En som tidigare har gått emot lagen är demokraten Barack Obama. Han rundade den när han var president och bombade Libyen 2011.
– Han sa att bombningarna inte var något krig, utan någon sorts polisaktioner från luften eftersom det inte fanns några gubbar på marken. Det följer Trump nu också. De säger att det inte är ett krig utan bara bombningar, säger Jan Hallenberg.
Att Trumpadministrationen skulle kunna strunta i kongressen efter 90 dagar bedömer han däremot som osannolikt.
– Det har ett väldigt politiskt pris att fullständigt ignorera lagen. Det kommer inte att lyckas, säger han.
Trump ska redan ha uppmanat rådgivare att förbereda för en förlängd blockad mot Irans finanser och sjöfart, enligt amerikanska källor till Wall Street Journal. Uppgifterna väcker ytterligare en fråga om vad som räknas in under lagen och inte.
Jan Hallenberg tror dock att en sådan blockad inte skulle kunna fortsätta om kongressen säger nej efter de 90 dagarna.
– En blockad är en krigshandling. Om kongressen säger att ”ni får inte utföra någon mer krigshandling efter den första juni 2026”, då bryter presidenten mot det i sådana fall. Om han gör det måste kongressen bryta in och kräva att det omedelbart upphör. Det blir ytterligare ett steg, säger Jan Hallenberg och fortsätter:
– Det går att stoppa men det kräver en väldig enighet och beslutskraft i kongressen.
