Han är chef för en pansarbataljon på regementet I 19 i Boden och det ska sägas på en gång:

Frans von Fieandt vet inte exakt vad som är på väg att hända.

De slutliga besluten har inte fattats – men det väntas förändringar i den gamla garnisonsstaden, som en gång kallades ”låset i norr”.

– Vi får se vad det blir, säger Frans von Fieandt.

Han tråcklar sig fram mellan tätt parkerade, vitmaskerade stridsfordon i en hall som är full av aktivitet.

Det är snö och nära 20 minusgrader utanför portarna. Soldater och stridsfordon ska göras klara till övningen Lapland Steel utanför Rovaniemi.

Det är ”business as usual” på I 19, med Frans von Fieandts ord.

– Vi har fokuserat på norra Finland länge, säger han.

Det är bakgrunden till något som aldrig hänt tidigare.

Försvarsmakten planerar för att Boden ska bli bas för en multinationell Natostyrka, som har namnet FLF Finland.

– Våra soldater och förband är tränade och samövade och därför kommer det att gå relativt snabbt att etablera den här styrkan, säger Mathias Wallin, överstelöjtnant och sektionschef för arméstabens operationsplanering.

Natostyrkan ska bestå av en så kallad bataljonsstridsgrupp, i början med cirka 500 svenska soldater, men på sikt ungefär 800. Den ska kunna växa till en brigad, runt 5 000 soldater.

Sverige är ramverksnation för styrkan, och enligt Försvarsmaktens plan ska även svenska värnpliktiga kunna kallas in till övningar och beredskapskontroller i norra Finland.

– Kärnan av styrkan, bataljonsstridsgruppen, kan vi lösa med anställda soldater. Men för att kunna skala upp till en brigad är vi beroende av att vårt värnpliktssystem medger det, säger Mathias Wallin.

FLF står för Forward land forces, som ytterst leds av alliansens överbefälhavare, den amerikanske generalen Alexus G Grynkewich.

Sverige deltar redan i en FLF-styrka i Lettland. Hit åkte ungefär 500 soldater från skånska P7 under första halvåret 2025. Efter nyår ska Sverige bemanna styrkan igen.

Men FLF Finland kommer att ha en annan konstruktion, enligt planen.

Själva staben, som planerar och leder styrkan, ska finnas i Rovaniemi och Sodankylä. Men trupperna baseras i Boden – ungefär fyra timmar bort.

– Det är en skillnad mot andra FLF-styrkor. Men det beror på att vi måste prioritera att kunna lösa uppgiften snabbt. Då har vi ett befintligt förband med rätt infrastruktur i Boden, och vi fyller Natos krav på tillgänglighet med råge, säger Mathias Wallin.

Motorer dånar mellan snötyngda tallar när fyra stridsvagnar rycker fram mot ett fält på skjutfältet Boden södra. Nya värnpliktiga besättningar övar förflyttning och att gå in i eldställning med de tunga vagnarna.

– Jag skulle ljuga om jag sa att det var lätt. Det är stora grejer och mycket ansvar, säger vagnchefen Vera Vennberg, 20.

Hon är själv från Boden och har sett hur allt fler militärer visar sig på gatorna.

Upprustningen i norr ska ses mot en bakgrund av växande militära hot på Nordkalotten och i Arktis.

Norges försvarsminister Tore Sandvik har varnat för att Ryssland kan mobilisera miljontals soldater nära den finska gränsen.

– Det är bra att man lagt större fokus här uppe. Det är väl här striden kommer att börja, säger Vera Vennberg.

Frans von Fieandt, majoren på I 19, konstaterar att arméns fokus flyttat till norra Sverige och Finland.

– Värdet av Nordkalotten är jättestort. Det blir bara viktigare. Ryssland har ett behov av att skydda sin andraslagsförmåga, säger han.

Han syftar på de ryska kärnvapnen runt Murmansk på Kolahalvön, vapen som är extremt viktiga för Putins militära makt. De behöver skyddas om det blir krig.

– Ryssland kommer att försöka ta terräng för att hindra oss att påverka Kolahalvön. För dem är det logiskt att ta norra Finland för att skydda Murmansk, säger Frans von Fieandt.

Han fortsätter:

– Vi vill inte ha ett Bachmut i Rovaniemi. Det är vår uppgift att stoppa det.

Bachmut är den ukrainska stad som Ryssland till slut tog efter hårda strider, där man offrade massor av soldater i det som kallades ”köttkvarnen”.

Högre officerare på I19 får underrättelser om hur Ryssland disponerar sina styrkor i norr, det handlar om både öppen och hemlig information.

– Vi har en bra uppfattning och det sker en styrketillväxt. De kan basera stora volymer på kort sikt i vårt närområde, säger Frans von Fieandt.

Det är därför Nato vill ha en stridsklar FLF-styrka högt upp på alliansens norra flank – för att avskräcka Ryssland från att anfalla.

– Den här styrkan är avgörande. Om man tittar på kartan så inser man att den glesa infrastrukturen och den väglösa terrängen gör att den som är först på plats har en oerhörd fördel, säger Mathias Wallin.

Natos FLF-styrkor innehåller bidrag från flera länder. Hittills har Storbritannien, Frankrike, Norge, Danmark och Italien sagt att de vill bidra till FLF Finland. Men exakt hur är inte avgjort.

Formellt sett måste Sveriges regering, Finlands regering och Nato ge grönt ljus till den nya styrkan innan den kan sättas upp. Det är därför Frans von Fieandt och hans kollegor på I 19 inte fått några order ännu.

En viktig pusselbit för den nya styrkan kommer den 3 december, då det är militärt toppmöte i ett snöslaskigt Rovaniemi.

Den svenske brigadgeneralen Michael Carlén är på plats för att diskutera utformningen tillsammans med representanter från Nato, Storbritannien, Norge och Finland.

– Vi har definitivt utmaningar kvar, men det är ett jäkla engagemang, säger han.

De där utmaningarna handlar om infrastruktur, förhandslagring av vapen och materiel, logement och praktiska problem.

Dessutom finns vissa frågetecken i en Natostruktur, som inte är förtjust i det Carlén kallar ”särlösningar”. FLF-styrkorna har normalt sett trupperna baserade i de allierade länder som ligger längst i öster, vilket i det här fallet skulle vara Finland.

– Nato vill ha struktur och ordning. Men vi har hela tiden en dialog, säger Michael Carlén.

Det är chefen för Natos landkommando, Landco, som måste godkänna upplägget. Hittills finns inget som säger annat än Försvarsmaktens plan kommer att hålla.

– Det är den arbetshypotesen som vi går efter. Det kommer att vara baserat i Boden. Det blir en naturlig förlängning av det redan fina, etablerade, välövade och även prövade systemet vi har inom ramen för det finsk-svenska samarbetet, säger Michael Carlén.

Fakta.Natos forward land forces

Natos FLF-styrkor finns i dag i åtta länder vid Natos östra flank, och ska avskräcka Ryssland från anfall mot alliansen.

Estland, där Storbritannien är ramverksnation och Frankrike bidrar med trupp.

Ungern, som även är ramverksnation, där bland andra Italien och USA bidrar med trupper.

Lettland, där Kanada är ramverksnation och bland andra Sverige och Danmark bidrar.

Litauen, med Tyskland som ramverksnation. Belgien och Tjeckien är två länder som bidrar med trupper.

Polen, där USA är ramverksnation och bland andra Kroatien och Rumänien bidrar.

Rumänien, med Frankrike som ramverksnation och länder som Spanien och Luxemburg bidrar.

Slovakien, där Spanien är ramverksnation, med bidrag från bland andra Portugal och Slovenien.

Källa: Nato

Share.
Exit mobile version