Riksdagen har klubbat en modell för statligt stöd till ny kärnkraft och de ekonomiska ramarna har preciserats i Tidöregeringens budgetförslag. Men näringslivet anser att det fortfarande saknas något avgörande: en politisk enighet som garanterar långsiktiga spelregler.
Nyligen tvingades energiminister Ebba Busch (KD) meddela att de energisamtal som har förts med oppositionen har nått vägs ände. Uppgifter till DN gör gällande att det bland annat berodde på oenighet mellan Tidöpartierna om i vilken mån man skulle gå Socialdemokraterna till mötes.
Tunga näringslivsorganisationer uttryckte stor besvikelse över detta. Men på torsdagen kom Tidöpartierna med ett nytt besked i syfte att lugna investerare. Man tillsätter en utredning som ska föreslå ett system för ersättning till kärnkraftsbolag om investeringar går till spillo på grund av politiska beslut.
– Med dagens beslut tar vi ytterligare steg för att skapa förutsägbarhet för ägarna till kärnkraftsreaktorer. Man kan säga att vi tar initiativ till Lex Miljöpartiet, för att tala klarspråk, säger Ebba Busch.
Hon syftar på den politik som fördes när Miljöpartiet satt i regeringsställning, som bland annat innebar höjda kostnader för kärnkraft. Dåvarande språkrör Åsa Romson var tydlig med att partiets målsättning var att reaktorer skulle stängas. 2015 fattade ägarna till kärnkraftverken i Ringhals och Oskarshamn också beslut om att stänga fyra reaktorer i förtid.
Skälet till det var dock inte bara S-MP-regeringens politik. Det handlade också om bristande lönsamhet på grund av låga elpriser och stora investeringsbehov om reaktorerna skulle drivas vidare.
Sverige hade tidigare lagstiftning för ersättning, som tillämpades när reaktorerna i Barsebäck stängdes 1999 respektive 2005. Då handlade det om direkta nedläggningsbeslut, men på torsdagens pressträff sades att även indirekta beslut skulle kunna vägas in. Tobias Andersson (SD) nämnde bland annat annat systemet med elcertifikat som gynnade vindkraften och därmed bidrog till elpriser som gjorde kärnkraft mindre lönsamt.
Energisystemet utvecklas ju hela tiden. Om även indirekta beslut som missgynnar kärnkraften ska vägas in, riskerar inte energipolitiken då att bli ganska stelbent?
– Det här kommer att vara komplicerat. Det är anledningen till att vi dag inte presenterar hur vi ska göra utan behöver en utredning, säger Ebba Busch.
Miljöpartiets språkrör Daniel Helldén anser att den nya lagstiftningen är onödig.
– Det klart att man får ersättning om man bundit upp sig mot staten och avtalen sedan rivs. Det går inte att kringgå den grundläggande principen i avtalsrätten. Det vore bättre om regeringen ägnade sig åt att bygga ut elsystemet här och nu i stället för att stå på presskonferenser och prata om kärnkraft, säger Daniel Helldén.
Under mandatperioden har Tidöregeringen fattat beslut som försämrat kalkylerna för investeringar i havsvindkraft. Ebba Busch utesluter dock ett teknikneutralt ersättningssystem som även skulle omfatta detta.
– Det här är ett förslag för kärnkraften. Det går inte att jämställa vare sig avtalslängd eller nivån på det kapital som riskas i en kärnkraftsinvestering, säger Ebba Busch.
Läs mer:
Spricka mellan Tidöpartierna om vindkraften
Elsystemet fortsatt stabilt trots vindkraftsboom
