Den 29 oktober infördes så kallad flödesbaserad kapacitetsberäkning i Norden, i enlighet med EU:s lagstiftning.
– Genom att vi ger elmarknaden mer detaljer om hur det ser ut i det fysiska nätet, kan vi öka överföringen i elnätet. Det blir ett mer effektivt nyttjande av den befintliga infrastrukturen, säger Mårten Bergman, enhetschef för transmission och elmarknad på Svenska kraftnät.
Med den nya metoden får alla marknadsaktörer, alltså energiproducenterna och elhandlarna, konkurrera om kapaciteten på lika villkor, menar han. Svenska kraftnäts testkörningar visar att överföringskapaciteten kan öka med tio procent från norr till söder.
David Wästljung är elmarknadsanalytiker på branschorganisationen Energiföretagen och berättar att metoden medför större kapacitet till elnätet. Det ger marknadsaktörerna större handelsutrymme på dagen före-marknaden, där spotpriset sätts, alltså priset som elhandlarna köper in elen för.
– Systemoperatörerna tycker också att det är en stor fördel att ha en modell som beskriver de fysiska flödena bättre. För dem blir det lättare att drifta nätet med den här modellen, säger han.
Men mycket talar också emot modellen, menar David Wästljung. På den så kallade intradagmarknaden, efter att spotpriset är satt, har elhandlarna och producenterna tidigare haft möjlighet att justera sina portföljer så att de är i balans, det vill säga har lika mycket produktion som konsumtion.
Den nya metoden minskar den möjligheten, förklarar han. Är man inte i balans när elen ska levereras måste Svenska kraftnät balansera nätet. Risken finns att myndigheten behöver reservera kapacitet från dagen före-marknaden för att kunna köra systemet säkert, vilket kommer att driva upp kostnaderna, menar David Wästljung.
Modellen medför även högre elpriser i större delen av Sverige. Det beror på att mer ström kan överföras till andra elprisområden och länder.
– Den här metoden får samma effekter som när vi bygger nät. Det som sker är att priserna jämnas ut i landet. Där det är lågt pris blir det något högre och där det är högt pris, i sydligaste Sverige, blir det något lägre. Eftersom det är relativt låga elpriser i Sverige så stiger de något, säger Mårten Bergman.
– Förändringen ska inte ses på kort sikt. Jag förstår att det påverkar hushållsekonomin. Men det är något vi gör för att framtidssäkra elsystemet och klara av en grön omställning och en elektrifiering av Sverige, fortsätter han.
David Wästljung berättar att elprisområde 3 i Sverige blir mer exponerat mot Tyskland via elprisområde 4, men också mot Nederländerna via Norge, vilket drar upp priset på elen.
Många saker påverkar de svenska hushållens elkostnader, förklarar han. Dagar med mycket blåst ger lågt pris och vinterkyla leder till högre elförbrukning för uppvärmning och därmed större kostnader. Nu kommer till exempel dyr gas i Tyskland att påverka Sverige i högre utsträckning.
– Eftersom vi blir exponerade mot en större marknad, blir vi exponerade mot det som driver upp priset i de områdena.
Svenska kraftnät och motsvarande myndigheter i de nordiska grannländerna har arbetat fram den här metoden i omkring tio år. Enligt elmarknadsanalytikern David Wästljung hade andra metoder kunnat undersökas.
– Det har inte gjorts ordentliga konsekvensanalyser av de problem som uppkommit under processens gång. Man går in med en oerhört stor risk, för man vet inte vad som kommer att hända, säger han.
