Jörnmark har nyligen skrivit rapporten ”Den planerade bodstadsbristen” åt näringslivets forskningsinstitut Ratio.
Från och med åren kring 2010 nedprioriteras planeringen av småhusområden över hela landet enligt rapporten, och byggandet förskjuts mot förtätning av städerna.
Produktionen av bostäder i flerfamiljshus ökar kraftigt. Trots de kraftigt stigande priserna på småhus sker ingen som helst produktionsökning någonstans. enligt Jörnmark.
Redan 2014 visade Boverkets stora undersökning att sju av tio svenskar helst vill bo i småhus. På senare år har undersökningar från Byggföretagen/Novus 2022 och Hyresgästföreningen/Novus 2022 visat liknande siffror.
Bland de som helst vill bo i Stockholm var det närmare 6 av 10 som svarade Boverket att de vill bo i småhus.
Oppositionsregionrådet Kristoffer Tamsons (M) lyfter, som partikollegor i Stockholms stad, småhusens betydelse för regionen.
– Rapporten har lyft ett eskalerande problem i Stockholmsregionen, det är ett växande glapp mellan vad stockholmarna vill ha och vad politiker och byråkrater planerar. Det hotar Stockholmsregionens tillväxt, utveckling och trygghet, vi ser en ökad utflyttning och allt fler miljöer där människor inte vill bo, säger han.
Sedan 2018 har Stockholms län ett negativt inrikes flyttnetto – fler flyttar från länet till övriga Sverige än de som flyttar in. Undersökningar pekar på att det är hushåll i familjebildande åldrar som upplever en brist på lämpliga bostäder, framför allt småhus.
En studie från Region Stockholm från 2020 visar att bara 10 procent av länets hushåll har råd med ett nytt småhus.
Snittpriset på en villa i länet var i somras knappt 7,3 miljoner enligt Svensk mäklarstatistik.
Hur ska stockholmarna ha råd med en villa eller ett radhus?
– Bristen på småhus driver upp priserna, om vi bygger fler får vi en mer rimlig prisbild, säger Kristoffer Tamsons.
Ska staten finansiera småhusbyggande?
– Jag utesluter inte att det behövs nationella insatser, eventuellt rena stimulansåtgärder. Men jag ser hellre att vi tittar på sänkta skatter än på bidrag, säger Kristoffer Tamsons.
När politiker formulerar kvantitativa mål om att en viss mängd bostäder ska byggas leder det ofta till att det byggs många små lägenheter i flerfamiljshus – samtidigt som byggandet av småhus nedprioriteras, står det i Jan Jörnmarks rapport.
– Jag har full förståelse för att många, framför allt familjer med småbarn, drömmer om ett hus. Vi har fokus på flerbostadshus och hyresrätter. De lägenheterna är det störst brist på och väldigt många stockholmare har inte råd med ett småhus, säger Stockholms stads bostadsborgarråd Clara Lindblom (V).
Den som är ny i Stockholm, som har separerat, börjat plugga eller flyttat hemifrån behöver en lägenhet, menar hon.
Men Stockholms stad har, enligt Clara Lindblom, väldigt många småhus, inte minst radhus, i planeringen. Hon räknar upp områden: Rinkebydalen i Järva, Skarpa by i Skarpnäck, Bredäng, Hökarängen.
– Utmaningen för oss är att Stockholm inte har överdrivet stora ytor att bygga villamattor på. Det blir också glest och svårt att få dit bra kollektivtrafik och närservice.
Fakta.Egnahemsområden i Stockholm
För att råda bot på bostadsbristen beslutade Stockholms stad år 1904 att köpa in större och billigare markområden i Enskede och Bromma, där det skulle byggas trädgårdsstäder med friliggande enfamiljshus.
I Enskede villastad påbörjades de första husen 1908 och redan efter några år var flera hundra hus byggda.
Det var bara de som hade bra arbete, god hälsa och som ansågs allmänt
skötsamma som fick lån för att bygga i Enskede.
Småstugebyrån bildades 1927 och det första egnahemsområdet bestod av 231 hus i Olovslund.
Senare följde stora områden i bland annat Åkeshov, Enskede, Svedmyra och Ängby.
