Ny rapport: Så kan Europa undvika en livsmedelskris

Klimatförändringarna slår redan hårt mot EU:s matproduktion och orsakar förluster för omkring 300 miljarder kronor varje år inom jordbruket. Och konsekvenserna bedöms bli allt mer omfattande i takt med att temperaturen stiger.

Det framgår av en ny rapport om EU:s framtida matproduktion som tagits fram av EU:s klimatvetenskapliga råd ESABCC.

– De största hoten finns än så länge i södra Europa. Till exempel har man tvingats överge jordbruksmark i delar av Grekland och på Sicilien, som inte går att använda längre, säger Lars J Nilsson, professor i miljö- och energisystem vid Lunds universitet och ledamot i ESABCC.

Utvecklingen i norra Europa är mer osäker. En ökad koldioxidhalt och högre temperaturer skulle kunna leda till att vissa grödor växer snabbare. Men studier visar att det i så fall sker till priset av ett lägre protein- och näringsinnehåll. Dessutom väntas extrema väderhändelser leda till att skördarna oftare förstörs.

– Överlag pekar det mesta på en växande osäkerhet i hela livsmedelssystemet, som vi måste hantera om vi ska bevara en fungerande och pålitlig matproduktion i EU, säger Lars J Nilsson.

Forskarna pekar i rapporten både på hur livsmedelsproduktionen kan klimatanpassas – och hur utsläppen av växthusgaser från jordbrukssektorn måste minskas för att klara EU:s klimatmål.

– Det här går hand i hand. Och huvudbudskapet är egentligen väldigt enkelt. Man måste ta bort de stora stöd som fortfarande betalas ut till verksamheter inom jordbruket som är direkt dåliga ur klimatsynpunkt, och införa morötter och piskor som leder till minskade utsläpp och en klimatanpassning.

De åtgärder som krävs för att klimatanpassa jordbruket ser olika ut beroende på lokala förutsättningar. Men i stora drag kan det handla om att byta till mer torktåliga grödor, odla skuggande häckar och trädridåer, skapa avrinningsområden som kan ta hand om kraftiga skyfall och en mer effektiv vattenanvändning.

När det gäller åtgärder för att minska jordbrukets klimatutsläpp menar rapportförfattarna att det krävs omfattande insatser. Jämfört med andra sektorer har jordbrukets utsläpp inte minskat särskilt mycket alls. De står i dag för ungefär 17 procent av unionens totala utsläpp.

Ett problem är att många klimatintensiva verksamheter fortfarande får stora subventioner inom EU:s jordbruksstöd, som i sin tur är EU:s enskilt största utgiftspost och utgör ungefär en tredjedel av unionens totala budget.

– Där lyfter vi fram det omfattande stödet till köttproduktion, och arealstödet till torrlagda torvmarker, som tillsammans står för mer än hälften av utsläppen från EU:s jordbruk, säger Lars J Nilsson.

Han betonar att det inte handlar om att all köttboskap ska försvinna, men att köttkonsumtionen behöver minska om klimatmålen ska kunna nås. Samtidigt visar rapporten att betande boskap fyller en viktig funktion för att bevara öppna landskap och en rik biologisk mångfald.

– Vi diskuterar möjligheten att ge ersättning till lantbrukarna för den typen av ekosystemtjänster. Det är över huvud taget en viktig sak, att stöden riktas om för att hjälpa lantbrukarna i omställningsarbetet. Landsbygden ska vara levande och det måste vara möjligt att försörja sig som lantbrukare.

Line Gordon, som är professor i vetenskap om hållbar utveckling och föreståndare för Stockholm Resilience Center på Stockholms universitet, tycker att det är en viktig rapport.

– Den visar tydligt att det krävs en omfattande omställning för att undvika allvarliga problem i framtiden. Det handlar om att vi ska kunna fortsätta ha ett livskraftigt och robust jordbruk, som gör oss mindre beroende av omvärlden för vår egen livsmedelssäkerhet. Prislappen för den omställningen är liten jämfört med vad det kommer att kosta annars, säger hon.

Läs mer:

Nötköttbristen kan fortsätta i upp till fyra år