Ny rapport: Vilda ryggradsdjur har minskat med 73 procent

Omkring 75 procent av jordens yta bär tydliga spår av människans påverkan och cirka 40 procent av alla tillgängliga landområden används numera för livsmedelsproduktion.

– Livsutrymmet för många vilda arter minskar kraftigt genom att vi tar bort skogar och andra ekosystem som de normalt lever i, för vårt jordbruk och skogsbruk. Det finns helt enkelt inte så mycket plats kvar för dem, säger Olle Forshed, naturvårdsexpert på Världsnaturfonden WWF.

I samarbete med organisationen Zoological Society of London har WWF sammanställt forskningsuppgifter om totalt 5 495 arter vilda ryggradsdjur, uppdelade på cirka 35 000 bestånd över hela jorden. Resultatet presenteras nu i Living Planet Report och visar att bestånden har minskat i storlek med i genomsnitt 73 procent sedan 1970.

I den förra rapporten, som togs fram för två år sedan, var motsvarande siffra 69 procent. Men enligt Olle Forshed går det inte att rakt av tolka siffrorna som att läget har försämrats, eftersom den nya rapporten omfattar både fler arter och fler bestånd.

– Nu har vi en ännu säkrare och mer omfattande bild av läget, och när vi tittar tillbaka i materialet ser vi snarare att förlusten av biologisk mångfald var ungefär så här stor redan då, säger Olle Forshed.

– Det är en oerhört allvarlig situation. Vi hoppas ju på att få se en förbättring, att alla naturvårdsinsatser ska ge bättre möjligheter för andra arter att leva och dela utrymmet med människan. Men det ser vi tyvärr inga tecken på globalt ännu, även om det finns lokala ljuspunkter.

De största nedgångarna syns i Afrika och Asien – och framför allt i Latinamerika, där bestånden har minskat med hela 95 procent sedan 1970. I Europa och Nordamerika är motsvarande siffror 35 respektive 39 procent.

– Fast man måste tänka på att vi har helt olika utgångslägen. I Nordamerika och här i Europa började vi avverka våra skogar och överexploatera arter med jakt och fiske redan under 1800-talet, så den riktigt stora nedgången hos oss skedde långt före 1970. Dessutom bidrar vi till den negativa utvecklingen även i Latinamerika, Afrika och Asien med vår stora konsumtion av varor därifrån, säger Olle Forshed.

Rapporten pekar ut den snabba förlusten av tropisk regnskog som ett allvarligt problem. Stora skogsområden omvandlas till jordbruksmark – som i sin tur främst används för att producera foder för boskap.

– Ett exempel är att man hugger ner regnskog för att producera soja som blir foder till djur. Det här är globala flöden. En del av sojan når oss i Sverige via köttet vi äter, och djurslag som får mycket soja i foder är till exempel kyckling och odlad lax, säger Anna Richert, matexpert på WWF.

– Det betyder att vi har chans att ta bra beslut i vår vardag flera gånger om dagen. Det som hamnar på våra tallrikar hänger direkt ihop med vad som händer i Amazonas.

Hur ska man kunna hålla koll på det?

– Man kan till exempel använda WWF:s köttguide. Där ger vi vägledning om mer hållbara val av kött. Till exempel är certifierat naturbeteskött en viktig åtgärd för att öka den lokala biologiska mångfalden här i Sverige.

Hur är det med vegetariska alternativ som innehåller soja?

– Den soja som vi äter här kommer ofta från USA och Europa, där den produceras under bättre förhållanden. Dessutom går det åt mycket mindre om vi äter den direkt, i stället för att den först ska gå via ett djur innan den blir mat. Att äta mer baljväxter är ju något som rekommenderas på många håll, nu senast i Livsmedelsverkets förslag till nya kostråd.

Anna Richert vill också slå ett slag för linser, ärtor och andra baljväxter som är lättare att odla på våra breddgrader.

– Det som är så bra med baljväxter är att de finns i massor av olika färger, former, smaker och konsistenser. Det kan bli både vackert, näringsrikt och gott.

En större mångfald av odlade grödor är något som rapportförfattarna pekar på som ett viktigt steg för att gynna den biologiska mångfalden. Globalt kommer i dag 84 procent av människans energiintag från endast sjutton olika växter, varav tre – ris, majs och vete – är basföda för mer än fyra miljarder människor.

– Det finns enormt många lokala växtsorter som är näringsrika och dessutom mer robusta mot klimat- och miljöförändringar. Om vi ökar användningen av dem kan vi komma bort från stora monokulturer och skapa varierade odlingslandskap. Då får fler vilda arter en chans att hitta en livsmiljö och existera tillsammans med oss, säger Anna Richert.

Läs mer:

Så påverkar skogsbruket dina svampställen

Artificiell intelligens upptäcker hotade fiskarter

Positiva resultat om naturens förmåga att återhämta sig

Grönbete utan stängsel – ny teknik ersätter herden