Sedan 2005 kan den som döms till högst sex månaders fängelse ansöka om att i stället avtjäna sitt straff genom fotboja.
Doktoranden Enes Al Weswasi menar att en vanlig föreställning är att fotboja, som ses som ett mildare sätt att avtjäna sitt straff, skulle ha en sämre brottsförebyggande effekt.
– Därför är det intressant att titta på om man ser ökade återfall med fotbojor, i och med att lite av den brottsbekämpande funktionen av fängelser försvinner.
Resultatet i den nya studien gjord vid Stockholms universitet pekar mot det motsatta – risken för återfall är lägre både på kort och lång sikt.
Enes Al Weswasi och hans kollega Olof Bäckman har undersökt närmare 20 000 personer som dömts till upp till sex månaders fängelse, för att ta reda på konsekvenserna av att fängelsestraff byts mot fotboja. De har jämfört gruppen som dömdes till fängelsestraff innan 2005 med dem som i stället fick fotboja efter reformen – och följt dem i tio års tid.
Förklaringen till de minskade återfallen stavas arbetsmarknadsanknytning, enligt studien som inom kort publiceras i den vetenskapliga tidsskriften Journal of Quantitative Criminology.
– Har du ett jobb sedan tidigare som du får behålla så ger det ringar på vattnen. Då har du mindre incitament för att begå ett nytt brott och det skapas färre brottstillfällen, säger Enes Al Weswasi.
Fotbojans positiva effekter syntes i princip bara bland dem som hade en anknytning till arbetsmarknaden när de begick brottet. Men det betyder inte att bara de som tidigare levt ett ordnat liv gynnades av fotboja.
De som hade suttit i fängelse en eller flera gånger tidigare hade till och med bättre utfall än de som inte hade någon tidigare fängelsedom – om de hade jobb eller studier när de dömdes.
– Det är spännande att just den gruppen, som är lite mer problematisk, hade ännu mer fördelar med fotboja. Förmodligen är det ännu viktigare för dem att få den här hjälpen att komma tillbaka till samhället.
Enes Al Weswasi menar att det bevisar att rehabilitering, snarare än bara bestraffning, är värdefullt.
Kan det inte finnas ett egenvärde i att ett straff är kännbart?
– Jo, när det gäller upprättelse och moral. Där kan det finnas en tanke om att fängelse är bättre för att det är mer kännbart, men då får man ställa det mot konsekvenserna. Är det rimligt att vi låter en åtgärd generera mer brott för att det ger en känsla av mer upprättelse?
Enes Al Weswasi lyfter att diskussionen brukar föras ur ett brottsofferperspektiv.
– Men när man hittar en insats som kan minska återfall så innebär det ju i praktiken att det har potential att minska antalet brottsoffer i samhället.
Därtill finns samhällsekonomiska fördelar att vinna på att sätta färre i fängelse, inte minst i en tid när regeringen höjer straffen, menar Al Weswasi.
– Kriminalvården har otroliga problem med överbeläggning, vilket redan i dag leder till ordningsproblem. Fotboja kan vara ett sätt få ner trycket.
Samtidigt ser han med oro på hur svensk kriminalpolitik just nu omstöps i hög fart.
– Problemet är att man inte i tillräckligt hög omfattning utreder om de här insatserna kommer att fungera så som man tror, men också att man ibland inte riktigt lyssnar på utredarna eller akademin.
Fakta.Fotboja i Sverige
Personer som är dömda till högst sex månaders fängelse kan avtjäna sitt straff genom fotboja, kallat ”intensivövervakning med elektronisk kontroll”.
Det innebär att straffet avtjänas i bostaden.
Den dömde har utegångsförbud och får bara gå hemifrån på bestämda tider, till exempel för att handla mat eller arbeta.
Man måste ha sysselsättning, arbete eller studier, för att få fotboja.
Under tiden gäller strikt alkohol- och drogförbud. Kontrollanter kan göra hembesök för drogkontroller dygnet runt.
Om reglerna missköts avbryts övervakningen omedelbart och straffet måste avtjänas i fängelse i stället.
Källa: Kriminalvården
Ett orosmoment handlar om när insatser som tidigare främst riktats mot vuxna nu föreslås användas i allt större utsträckning även mot minderåriga. Nyligen öppnade Socialdemokraternas rättspolitiska talesperson Terese Carvalho för att sätta fotboja på barn som befinner sig i riskzonen för att dras in i gängbrottslighet.
– Man måste komma ihåg att sådana här insatser alltid är lite mer problematiska när det handlar om unga personer. De kan reagera på andra sätt än vuxna, säger Enes Al Weswasi.
Han betonar att studien handlar om straff på högst sex månader. Ytterst få av brotten är kopplade till gängkriminalitet.
– Vi måste nyansera diskussionen kring fängelse och straff. Vilka är det vi pratar om egentligen? Är det alltid den lilla minoriteten av intagna som är gängkriminella? Eller pratar vi om den stora majoriteten, som faktiskt döms för narkotikabrott eller trafikbrott?
Fakta.Studien i korthet
● Studien är gjord av Enes Al Weswasi, doktorand i kriminologi, och Olof Bäckman, professor i kriminologi och docent i sociologi, vid Stockholms universitet.
● De undersöker hur återfall i brottslighet, arbetsmarknadsanknytning och dödlighet påverkas när ett fängelsestraff ersätts med fotboja.
● I studien följde de nära 20 000 personer som dömts före och efter reformen 2005, som gjorde att personer som dömts till högst sex månaders fängelsestraff kan ansöka om att i stället avtjäna straffet genom fotboja.
De som dömdes efter 2005, experimentgruppen, jämförs med de som dömdes efter 2005, kontrollgruppen, för att undersöka eventuella skillnader.
● Därtill finns ytterligare en kontrollgrupp, personer som dömts till mellan en till tre månaders fängelsestraff. De kunde få fotboja redan innan 2005, och är alltså en grupp som bör vara oförändrad. Eventuella förändringar i den gruppen dras av från experimentgruppen, för att försäkra att det inte är andra faktorer än fotbojan som påverkar utfallet.
● Personerna följs i 10 år från de att de börjar avtjäna sitt straff. En gång om året registreras data kring en rad variabler som inkomst, sysselsättning, om de dömts för brott igen och eventuella dödsfall.
● Studien visar inga skillnader vad gäller dödligheten.
● När det gäller arbetsmarknadsanknytning och återfall i brott syns positiva effekter båda på kort och lång sikt. Fotboja ökar arbetsmarknadsanknytningen och minskar risken för återfall, enligt studien.
● De positiva effekterna syns mest hos de som redan hade en god arbetsmarknadsanknytning när de begick brott. Även de som tidigare dömts till ett eller flera fängelsestraff är en grupp där effekten av fotboja är större.
