Ny teknik gör det möjligt för synskadade att springa självständigt

Fatmir Seremeti från Rosengård drömde om att bli fotbollsproffs. Men som 13-åring drabbades han av grön starr och blev nästan helt blind. Livsviljan mattades rejält men så fick han hjälp att hitta till paraidrotten.

Som goalballspelare har han gjort tre Paralympics, och han har ett brons därifrån och ett VM-guld på meritlistan och flera andra titlar. Det är en positiv man vi möter – en idrottsman som inte ryggar för några utmaningar.

Han berättar att han har klättrat på åtta meter höga klippor och hoppat bungy jump. Nu finns Iron Man på Fatmirs bucket list.

– Nu är det ju tandemcykel som gäller. Men tänk om den här tekniken utvecklas, då kan det kanske gå att cykla själv.

– Och bara en sådan grej som att gå själv till Ica utan min hund eller ledsagare, med telefonen så här på magen eller i glasögon eller vad det nu kan bli.

Tekniken som Fatmir Seremeti pratar om och som är anledningen till att DN:s fotograf flåsar efter två löpare runt Gärdet är Googles ”Project Guideline”.

Det fungerar på så sätt att en AI-modell som körs på mobiltelefonen använder kameran för att identifiera en utvald siktad löpare. Man ställer in vem man vill följa när man öppnar appen. Löparen framför skriker inte ”höger” eller ”vänster” utan tekniken i mobilen gör att den synskadade får ljudsignaler i sina hörlurar.

– En signal säger om du springer för långt till höger eller till vänster. En signal om du springer för nära. Och sedan en tredje om du springer för långt bort, förklarar Andrea Lewis Åkerman, kommunikationschef för Google Sverige.

Varför gör ni detta?

– Det är en grundläggande del av missionen att organisera världens information och göra den universellt tillgänglig och användbar för alla människor. Vi har implementerat det i egentligen alla produkter, exempelvis guidning för att ta selfies och skärmavläsare som beskriver vad du ser. Men sedan har vi också dedikerade forskningsexperiment som detta.

Andrea Lewis Åkerman berättar att projektet startade 2019 i och med att Google höll ett hackathon i USA. En man från organisationen ”Guiding eyes for the blind” ställde frågan om det var möjligt att ta fram en teknisk lösning som kunde hjälpa personer med synnedsättning, blinda eller synskadade, att gå, jogga och springa självständigt.

– Vårt tillgänglighetsteam skapade då den här AI-modellen som gjorde att en löpare kunde följa en målad linje längs marken. Och den har testats i Norge, Japan och USA.

En fin lösning som fungerar, säger Andrea, men som har sina nackdelar. För det första finns inte målade linjer överallt och väder kan ställa till det med löv och snö i vägen.

– Så teamet sa ”okej, hur kan vi utveckla en mer skalbar lösning?”. Nu använder man samma teknik för att identifiera en dedikerad person i stället för en målad linje.

Haris Kusmic, från Löparakademin, är den som ska vara Fatmirs siktade löpare under Halvmarathon. De har bara testat tekniken ett par gånger, men Fatmir säger att det gick fort att anpassa sig till signalerna.

När ni springer ser det ut att finnas ett band mellan er, ett fysiskt snöre, för du följer precis efter, som en orm.

– Ja men det är kanske precis så det ser ut.

– Det kommer bli så coolt! säger han om loppet som väntar.

– Jag ser framför mig, du vet den där euforiska känslan som man alltid har när man springer ett lopp och den där bilden, det där magiska när man passerar mållinjen och bara känna ”wow jag gjorde det helt på egen hand”, det är häftigt.

Han lyfter händerna mot himlen och demonstrerar för oss, det som är en självklarhet för seende, att den ena armen inte sitter ihop med en annan person med en lina.

Är det framför allt den frihetskänslan som du känner mest att du får med den här tekniken?

– Absolut, helt klart. Sen får Haris se upp för när vi kommer nära mållinjen, då kommer jag springa förbi honom.

Solen skiner över Gärdet. Medan Haris och Fatmir springer runt i cirklar jobbar en grupp skolungdomar med samarbetsövningar. De tar hjälp av varandra för att lösa uppgifter på ett lekfullt sätt. För synskadade är frågan om hjälp dock ingen lek.

– Förhoppningsvis kan den här tekniken ge många synskadade en större frihet att kunna komma ut och motionera, säger Niklas Mattsson, ordförande i Synskadades riksförbund, och fortsätter:

– Du som seende behöver aldrig ens fundera på frågan ”kan jag springa i dag?”. För oss handlar det alltid om planering och man är beroende av någon annans välvilja; att nu funkade det för mig men det funkade inte för någon ledsagare… Det är klart att det är väldigt viktigt för oss att sådan här teknik utvecklas.

Är det problematiskt i dag att hitta ledsagare, är det en stor fråga för era medlemmar?

– Ja, med tanke på hur det ser ut i samhället i dag, att ledsagarservice knappt existerar längre för synskadade. En fråga vi diskuterar dagligen är hur vi ska kunna lösa att synskadade inte blir inlåsta i sina hem. För det är det som det handlar om.

Niklas Mattsson resonerar vidare om ordet folkhälsa, att vikten av motion gäller alla i samhället förutom synskadade.

Enligt Synskadades riksförbund fick blinda och gravt synskadade tidigare hjälp med ledsagning via sina hemkommuner med stöd av LSS, men på grund av ändrad rättspraxis har antalet personer som erhåller ledsagarservice minskat med 72 procent mellan 2010 och 2023.

Nu hoppas förbundet på en ny lag om ledsagning som flera politiker har sagt sig stå bakom.

– De flesta som ansöker om ledsagning får svar som ”du har en motionscykel hemma, du behöver inte komma ut”, säger Niklas Mattsson.

Fatmir Seremeti tror inte att vem som helst hade sagt ”jajamän, absolut” på frågan att vara försöksperson. Men säger sig vara lite galen och tror sig dessutom ha nytta av sin idrottsbakgrund – både den fysiska förmågan och sin vana att från goalbollen lyssna efter ljud.

– Men jag tror att alla som varit synskadade eller blinda länge har lätt för att adaptera sig till det här systemet. Normalt är ju synen det sinne som upptar mest procent av sinnesintrycken. Tar man bort synen, då är man tvingad att använda sina andra sinnen, som ljud.

Andrea Lewis Åkerman betonar att den här tekniken inte är beroende av en gps- eller internetsignal utan att det är AI som använder mobilens kamera.

– Det är väldigt kul att få vara med om en liten, liten del av utvecklingen av något som kan göra jätteskillnad och kunna användas i så många olika områden i en blind persons liv, säger Fatmir Seremeti.