Flera förändringar sker i dag för den som vill köpa bostad. En av de viktigaste är att det skärpta amorteringskravet tas bort, det vill säga det om att man måste amortera minst en procent mer i det fall man har lån som är över 4,5 gånger årsinkomsten – grundkravet 2 procent på belåningsgrader över 70 procent ska vara kvar.

En annan stor förändring är att handpenningen, kontantinsatsen, inte längre behöver vara lika stor. Fram till nu har högsta tillåtna belåningsgrad varit 85 procent, men från nu räcker det med 90 procent.

Vidare kommer möjligheterna till att ta så kallade tilläggslån att begränsas, det vill säga om man vill ta extra lån för att exempelvis renovera. Enligt de nya reglerna kommer man inte att få låna mer än att den totala belåningsgraden uppgår till 80 procent av bostadens uppskattade värde.

En huvudsaklig ambition med det nya regelverket är att göra det lättare för unga att skaffa sig sin första bostad. Flera experter DN talat med har dock varnat för avigsidor, däribland Konjunkturinstitutet som flaggar för risker med ökad skuldsättning som bara förvärrar framtida kriser, och paradoxalt nog kan det bli dyrare på bostadsmarknaden.

– Man kan tänka sig att fler nu får möjlighet att lägga bud. Om man tittar på exempelvis en etta så ska man ha med sig att det kan bli fler spekulanter på den. Det finns varningar om att det här kan få bostadspriserna att stiga vilket skulle motverka eller göra det fortsatt svårt att ta sig in på marknaden, sade Nordnets sparekonom Frida Bratt tidigare.

Ett sätt att försöka dämpa den sortens utveckling är den nya regelskärpningen om att bara få omvärdera sin bostad minst fem år efter att du köpt den eller senast höjt bolånet. Därmed är tanken att man ska sänka belåningsgraden och i förlängningen komma under amorteringskravets gränsvärden 70 respektive 50 procent.

Läs mer:

Marknaden tar fart med nya bolåneregler: ”Priserna kommer stiga”

Så påverkas du av nya bolånereglerna

Fakta i frågan: Har den svenska bostadsmarknaden gått sönder?

Share.
Exit mobile version