Nya EBM-chefen: Straffen för ekobrott måste bli hårdare

Rikard Jermsten har snart klarat av sin andra arbetsdag som generaldirektör för Ekobrottsmyndigheten när DN träffar honom på huvudkontoret i Stockholm. Kaffet smakar som myndighetskaffe brukar göra, konstaterar han, men det finns annat som har högre prioritet än att byta ut automaterna.

När banker och värdetransporter inte längre har några kontanter att stjäla och straffen skärps på andra områden så rör sig den organiserade kriminaliteten allt mer mot ekobrotten.

– De är ju i många fall multikriminella nu och sysslar med det som lönar sig bäst. Nu är vi i läget där man ser att företag och verksamheter har blivit ett brottsverktyg. Då har vi på Ekobrottsmyndigheten otroligt mycket att göra och tillföra med vår kompetens, säger Rikard Jermsten.

Han tycker att straffskalorna behöver ses över ”så att de hänger ihop i stort”.

– Som det är nu så används en viss typ av brottslighet som alternativ till annan brottslighet. Det kan löna sig att till exempel syssla med bedrägerier mot välfärdssystemet eller momsbedrägerier i stället för vapenhandel eller narkotikabrott där straffen är mycket högre, säger Rikard Jermsten.

Han kommer närmast från tjänsten som generaldirektör för Konkurrensverket. Innan det har han arbetat på både finans- och justitiedepartementet, och på Kammarrätten i Stockholm.

När han presenterades som ny chef för EBM fick han tre medskick från justitieminister Gunnar Strömmer (M): Öka trycket i utredningsverksamheten, utveckla brottsförebyggande arbete och intensifiera och stärka samarbetet med andra.

– Det är egentligen i mångt och mycket att säga åt oss att göra ännu mer av det vi redan ska göra, och det är ett ganska bra medskick.

Mycket fokus ligger på den organiserade brottsligheten och att strypa den kriminella ekonomin. Inget av regeringens tre medskick tar specifikt fasta på finansmarknadsbrotten som också är en stor del av EBM:s verksamhetsområde. Trots att utvecklingen där enligt Jermsten går i fel riktning.

– Det är en utveckling som är farlig i den meningen att vi ser en allt större villighet att bedriva brottslighet i olika former och skepnader och att nyttja till exempel insiderinformation eller liknande.

Finns det en risk att finansmarknadsbrotten prioriteras ner till förmån för gängen och den kriminella ekonomin?

– Den brottsligheten är lika samhällsskadlig som många andra brottstyper och där har Ekobrottsmyndigheten en unik roll att spela. Vi kommer inte att prioritera den typen av omfattande systemhotande brottslighet lägre, säger Rikard Jermsten.

Ekobrottsmyndigheten har drivit en rad uppmärksammade mål den senaste tiden. Inte minst den stora insiderhärvan runt Ica där 16 personer dömdes i slutet av förra året, och svindleriåtalet där hovrätten dömde den tidigare Swedbank-vd:n Birgitte Bonnesen till fängelse här om veckan.

Alla utredningar är viktiga, konstaterar Rikard Jermsten, men den här typen av mål har ett viktigt signalvärde menar han.

– Det måste säkerställas att det finns någon som ingriper mot lagbrott i den allra högsta skalan, där Swedbank är ett bra exempel. Det är inte ofta en vd figurerar i de sammanhangen men det är extremt viktigt även om det är utredningstungt och tar mycket resurser i anspråk, säger han.

Domen mot Birgitte Bonnesen handlade om vad hon sagt om bankens problem med penningtvätt i olika intervjuer. Den har väckt frågor om hur näringslivet kommer att kommunicera kring känsliga frågor framöver. En del menar att företagen kommer sluta sig ännu mer, medan andra hoppas på mer öppenhet.

– Jag tror man kommer vara mer uppmärksam på hur man uttalar sig för man vet att det kan få konsekvenser. Ökad tydlighet är positivt och oavsett om några kanske säger mindre medan andra kommer säga mer så tror jag att det sammantaget blir bättre, säger Rikard Jermsten.