På torsdag samlas Natos försvarsministrar i högkvarteret i Bryssel för att fatta beslut om alliansens nya förmågemål.

De ska ge en rejäl förstärkning av de 32 medlemsländernas militära styrkor, som tillsammans ska kunna avskräcka Natos utpekade hot – Ryssland.

– Målen kommer att bidra till Sveriges säkerhet och stärka Natos förmåga att bedriva avskräckning och försvar, säger försvarsminister Pål Jonson (M) till DN.

Förmågemålen är, enkelt uttryckt, en beställning på hur många soldater, krigsfartyg och stridsflyg som varje land ska kunna bidra med de kommande 19 åren.

Riksdagen har redan klubbat ett försvarsbeslut som skulle innebära att 2,6 procent av BNP skulle läggas på det militära försvaret 2028. Men kraven har ökat, och regeringen ser en ökning till 3,5 procent framför sig.

– Försvarsmakten kommer att få en större uthållighet och en större tillgänglighet som gör att vi har förmåga att kunna bedriva högintensiv krigföring under en längre period, säger Pål Jonson.

Förmågemålen är tätt knutna till Natos nya försvarsplaner. De är hemliga och stämplade som Nato Secret, den näst högsta sekretessnivån. Om målen röjs skulle de orsaka allvarlig skada på alliansen. Därför är försvarsministern fåordig vad de innebär för Sverige i detalj. Men en central del handlar om armén.

– Rent generellt kan man säga att i Europa i dag så är bedömningen att det finns en brist på tillgängliga och uthålliga markstridskrafter, säger Pål Jonson.

Reuters har rapporterat att Nato vill öka antalet brigader från ungefär 80 till någonstans mellan 120 och 130. Brigader är stora, stridande enheter på ungefär 5 000 soldater.

Sverige har i det senaste försvarsbeslutet slagit fast att den svenska armén ska bestå av fyra brigader år 2030.

– Vi ligger väl till för att uppfylla förmågemålen, säger Pål Jonson.

Det storskaliga kriget i Ukraina har pågått i över tre år, och visat behovet av uthållighet. Att ha tillräckligt mycket ammunition och robotar, men även bränsle och reservdelar till fordon som nöts hårt.

– Ukraina har bedrivit strid i långt över tusen dagar. Sådant sliter och tär på en krigsorganisation, säger Pål Jonson.

Rysslands långvariga robot- och drönarattacker mot Ukraina pekar på vikten av ett starkt luftförsvar, som kan skydda allierade länder. Här vill Natos nya förmågemål höja ribban för alla medlemmar.

– Natos högste befälhavare har varit väldigt tydlig med det. Det är ett ökat mål att stärka luftförsvaret i Europa och framför allt luftvärnsförmågan, säger Pål Jonson.

Enligt DN:s uppgifter finns det i Nato också en uppfattning om att alliansen behöver öka det som kallas långräckviddig förmåga. Till exempel kryssningsrobotar, som kan nå djupt in på fientligt territorium. Här finns förväntningar på att även Sverige ska bidra.

– Vi är på god väg att ta viktiga steg även där, säger Pål Jonson.

Han syftar på att flygvapnet ska få kryssningsroboten Taurus och att armén ska få raketartilleri. Sverige deltar även i det så kallade ELSA-projektet, där fem länder utvecklar en kryssningsrobot, som enligt medieuppgifter ska nå mellan 100 och 200 mil.

– Jag förväntar mig att vi ska se resultat inom några år. Arbetet går snabbt framåt, säger Pål Jonson.

Natos tidigare mål om att lägga två procent av bnp på försvar hade vid den senaste avstämningen uppnåtts av 23 medlemsländer. Donald Trump har drivit på för fem procent, och det ska länderna lösa genom 3,5 procent till rena militära utgifter och 1,5 till närliggande kostnader, som infrastruktur och Ukrainastöd. Men frågan är om alla länder kommer att nå målen?

– Nej, det är ju mindre troligt skulle jag säga. Fem procent kommer vi nog att få leva med som en sorts vision, säger Magnus Christiansson, Natoforskare och lektor på Försvarshögskolan.

Han pekar på att även om alla länder hittar pengarna, så behövs personal, och att lösa det genom att till exempel införa värnplikt skulle vara svårt i många länder.

– Skulle man säga det i Italien och Spanien, då skulle de regeringarna få oerhört stora inrikespolitiska problem, säger Magnus Christiansson.

Fler förändringar väntar. Efter sommaren kommer USA att börja se över antalet soldater i Europa, något som lär leda till neddragningar.

– Detta är Europas ögonblick, alltså den europeiska pelaren i Nato. Det är ju den som kommer att få axla ett tyngre ansvar, säger Magnus Christiansson.

Fakta.Länderna som missade målet

Nato har i dag 32 medlemsländer.

Åtta av dem missade i fjol målet om att lägga två procent av BNP på försvaret. I sammanställningen räknas Island bort, eftersom landet inte har något eget militärt försvar.

Kroatien: 1,81 procent

Portugal: 1,55 procent

Italien: 1,49 procent

Kanada: 1,37 procent

Belgien: 1,30 procent

Luxemburg: 1,29 procent

Slovenien: 1,29 procent

Spanien: 1,28 procent

Källa: Nato

Share.
Exit mobile version