María García sträcker sin julgransfilt över det fuktiga gräset på den informella loppmarknaden som breder ut sig över några rivningstomter i förorten Solano, tre mil utanför Buenos Aires centrum. Hon plockar upp sina barnbarns skor ur en shoppingvagn och lägger på filten. För många andra mormödrar är sådana skor en klenod, men 69-åriga María García tvingas sälja dem för tusen pesos (cirka tio kronor) paret.
– Presidenten har sänkt min pension. Jag är änka och behöver varje krona, säger hon.
Bredvid lägger hon några av sina använda blusar som hon omsorgsfullt viker.
– De säljer jag också för tusen pesos.
María García har arbetat som kassörska i hela sitt liv, men har ändå bara en pension på motsvarande 2 740 kronor i månaden. När Argentina var ett lågprisland klarade hon sig, men efter att den ultraliberala ekonomen Javier Milei tog över styret har priserna skjutit i höjden. Devalveringen av valutan har gjort att ett Whopper meal på Burger King kostar 154 kronor. En kebab med läsk går på 120 kronor. Den sänkta pensionen och de låga lönerna gör att argentinarna upplever sin sämsta köpkraft på över två decennier.
– Jag har bara råd med billig mat, säger María García.
Tidigare anordnades den improviserade loppmarknaden i Solano endast på lördagar, men på grund av det ekonomiska läget är det loppis även varje onsdag. Bristen på pengar tvingar en del av säljarna att ägna sig åt byteshandel.
– Ibland byter jag en blus mot ett paket pasta eller något, säger María García.
Hon anklagar högerpopulisten Milei för att inte tänka på arbetarklassen.
– Han bryr sig bara om företagen och tror att pengarna kommer sippra ned till oss, men så blir det aldrig.
Javier Milei befinner sig i frontlinjen i kulturkriget och hyllas av USA:s kommande president Donald Trump. Milei är konservativ i abortfrågan, trots att han säger sig vara libertarian, och hotar dra Argentina ur det internationella klimatsamarbetet. När han valdes till president för ett år sedan lovade han att sätta stopp för det ekonomiska kaos som rått i Argentina under flera decennier. Milei ville stänga centralbanken och införa den amerikanska dollarn som valuta. Det gick inte. Centralbanken hade inte tillräckligt med dollar i sina reserver.
I stället devalverade han peson och drog ned på statens utgifter. Hans sparpaket kritiseras, men för första gången på 16 år finns det ett budgetöverskott i de statliga finanserna.
Milei har också lyckats få ned inflationen till rimliga nivåer. När han tillträdde den 10 december förra året låg inflationen på 25 procent i månaden. Nu ligger den på 2,7 procent. Nackdelen är att andelen fattiga ökat från att utgöra 42 procent av befolkningen till 53 procent. På loppmarknaden i Solano är konsekvenserna tydliga. Vanligt folk säljer inte bara sina tillhörigheter utan använder även loppisen till att köpa billigt livsmedel.
Mitt emot María Garcías barnskor radar Juan Niz, 54, upp matvaror på en bänk. Han är slaktare, men lönen räcker inte till att försörja familjen. På onsdagar och lördagar säljer han matolja, socker, ris och pasta på loppisen.
– Det behövs två jobb för att klara sig nu, säger han.
En kund stannar till framför hans varor. Virginia Arguello, 64, som arbetar som sömmerska, tar Mileis politik i försvar.
– Många statsanställda jobbar bara en dag i veckan och förlustar sig resten av tiden. Det funkar inte. Milei har satt hårt mot hårt. Det uppskattar jag, även om mina barn skäller på mig, säger hon och ryker på axlarna.
– De har alla migrerat till Kanada. Lätt att bo där och vara peronist, säger hon och syftar på oppositionen.
En solig lördag kan över tusen försäljare samlas på loppmarknaden i Solano, men när det regnar kommer inga kunder.
– Vår försörjning är helt och hållet väderberoende, säger antikvitetshandlaren Marcelo Lizarraga, 41.
Han säljer alltifrån kristallglas och medaljer till lampor och silverfat, men klagar på att loppisen förändrats det senaste året. Han misstänker att folk använder den för att sälja stöldgods.
– Titta där borta, säger han och pekar mot ett stånd med bildäck staplade på varandra. Jag tvivlar på att de däcken är hederligt införskaffade.
Marcelo Lizarraga tror att den förlorade köpkraften gjort att en del män stjäl bildäck om nätterna för att få ihop det.
– Livet i förorten har blivit farligare, säger han.
Antikvitetshandlaren har inget emot att peronisterna förlorade senaste valet. Han anklagar dem för att ha varit korrupta och tömt statsapparaten på medel för att locka fler väljare. Han gillar inte heller Javier Milei, men menar att landet behövde en förändring.
– Jag kan klara det höga prisläget ett tag till, men sedan måste ekonomin normaliseras. Annars kommer det ta fyr i förorten, säger han och putsar på ett antikt silverfat.
En av de ståtligaste bostadsfastigheterna i Buenos Aires är Edificio Kavanagh som var världens högsta byggnad med armerad betongstruktur när den invigdes 1936. Byggnadens unika blandning av modernism och art déco har gjort den till ett nationellt monument.
På 18:e våningen bor advokaten Carlos Maslatón, en av Argentinas främsta opinionsbildare. Han har gjort sig känd som en liberal sionist som menar att kapitalism är bästa sättet att lyfta befolkningen i utvecklingsländer.
När Javier Milei bildade sin libertarianska plattform La Libertad Avanza för tre år sedan gick Carlos Maslatón med. Hans avsky mot peronismen förde dem samman, men efter en schism med Mileis syster valde Maslatón att lämna. Han fortsätter dock att stödja Mileis politiska projekt.
– Hans utrikespolitik har varit väldigt framgångsrik. Milei har varit tydlig när det gäller valfusket i Venezuela, gett Ukraina fullt stöd och ställt sig på Israels sida i Gazakriget. De enda fel han har begått har varit att kritisera Brasiliens och Kinas ledare. De är våra främsta handelspartners. Det går inte att bråka med dem, säger Maslatón.
Han är mer kritisk mot den ekonomiska politiken.
– Den höga prisnivån är inte hållbar. Peson är övervärderad. Vi har blivit för dyra, säger han och lutar sig tillbaka i sin fåtölj på sitt kontorsrum.
– Det funkar inte att försöka knyta peson till dollarn. Om inte den politiken ändras tror jag det kan bli kollaps redan nästa kvartal.
På inomhusmarknaden Mercado de San Telmo i de historiska kvarteren är det inte lika mycket folk som vanligt. Det höga prisläget har skrämt bort turisterna. I en hörna av marknaden driver 72-åriga Graciela Castillo en antikvitetsbutik.
– Visst har vi tappat försäljning, men vi överlever. Det viktiga är att de peronistiska parasiterna är borta, säger hon.
Jag undrar om hon inte lider av de höga levnadskostnaderna.
– Det är dyrt, men det gör att folk tvingas sälja sitt arvegods. Jag kan köpa ett antikt silverfat på loppisen i Solano för hundra kronor och sälja det här för tusen kronor, säger hon och ler.
Fakta.Milei stöds av 52 procent
Peronismen är en politisk rörelse som grundades av president Juan Domingo Perón och hans fru Eva Perón på 1940-talet. Den förespråkar en stark statlig närvaro i ekonomin och sociala rättigheter för arbetarklassen och fattiga. Libertarianismen är motsatsen. Den förespråkar en minimal stat där det privata näringslivet tar hand om samhällstjänsterna.
Den senaste undersökning visar att Milei fortfarande har 52 procent av väljarstödet bakom sig. Ingen av peronismens politiker får mer än 30 procents stöd i opinionsundersökningarna.
