Nya regler: Kunskaperna som krävs för att bli svensk

På onsdagen röstade Tidöpartierna igenom propositionen ”Skärpta krav för svenskt medborgarskap” i riksdagen.

Det betyder bland annat att den som vill bli svensk medborgare måste klara godkänt på ett nytt medborgarskapsprov som ska visa att personen har grundläggande färdigheter i svenska och kunskaper om det svenska samhället

På torsdagens regeringssammanträde klubbades själva förordningen, det vill säga detaljerna som förtydligar hur regeringen vill att de olika lagändringarna i propositionen ska tolkas.

Där har regeringen listat vad den vill att man ska kunna för att få bli svensk:

• Historiska händelser som har format Sverige.

• Traditioners betydelse i det svenska samhället.

• Den svenska välfärdsstaten.

• Arbetsmarknad, arbetsliv och privatekonomi.

• Klimatet och miljöns betydelse.

• Sveriges demokratiska statsskick.

• Fri- och rättigheter, inklusive jämlikhet, jämställdhet och barnets rättigheter.

• Världsreligioner, livsåskådningar och religionsfrihet.

• Mediernas roll i samhället.

• Sveriges geografiska och geopolitiska förutsättningar.

• Övergripande kunskap om EU och andra internationella samarbeten.

– Det handlar om sådant man behöver för att fungera i det svenska samhället. Till exempel hur vår demokrati fungerar, vilka rättigheter och skyldigheter man har, hur arbetslivet ser ut och hur välfärdssystemet är uppbyggt.

– Det är grundläggande kunskaper som alla medborgare bör ha, skriver gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm i ett mejl till DN.

Det är ämnesområden där många svenskar förmodligen har en hel del kunskapsluckor?

– Det handlar inte om att man ska kunna allt i detalj. Men man ska kunna visa att man förstår hur samhället fungerar i stort, skriver Lotta Edholm.

De nya reglerna ska träda i kraft den 6 juni 2026 och regeringen räknar med att de första proven i samhällskunskap ska genomföras i augusti.

Det är Göteborgs universitet som tar fram provet i samhällskunskap.

Men provet i svenska är inte klart förrän om ett år. Stockholms universitet har begärt, och fått, mer tid för att utforma det.

Under tiden ska den som vill kunna göra ett tillfälligt prov som tagits fram av den kommunala vuxenutbildningen och provutföraren Swedex, uppger utbildningsdepartementet för DN.

Den som klarar det tillfälliga provet får godkänt. Den som får underkänt erbjuds att göra om provet om ett år när det slutgiltiga provet är klart.

– Vi har justerat tidsplanen för provet i svenska därför att kvaliteten måste komma först. Samtidigt behöver det finnas fungerande sätt att visa sina kunskaper på under tiden. Därför finns det möjlighet att göra om provet om man får underkänt, skriver Lotta Edholm i sitt mejlsvar.

Hon har i nuläget ingen uppfattning om hur många som kommer att vilja göra provet. Det är Migrationsverket som ska besluta om vilka som får göra det.

Universitets- och högskolerådet, UHR, ansvarar för själva det praktiska genomförandet. Det handlar om vilka lokaler som ska användas, om det ska finnas möjlighet till anpassningar, till exempel om någon är rullstolsburen eller behöver hjälpmedel på grund av dyslexi.

Reglerna för anpassningar ska vara samma som vid högskoleprovet.

Förutom kravet på ett medborgarskapsprov, skärps också lagen på en rad andra områden.

För att bli svensk ska man till exempel ha bott i Sverige under en längre tid än vad som tidigare krävdes.

Det blir hårdare krav på ett ”skötsamt och hederligt levnadssätt” och man ska ha en årsinkomst som motsvarar minst tre inkomstbasbelopp. I år innebär det en inkomst före skatt på ungefär 20 850 kronor i månaden.