Det är en minst sagt omstridd myndighet som Martin Valfridsson tog över den 3 mars i år.
Gång på gång har regeringen, via justitieminister Gunnar Strömmer (M), dömt ut SIS som ett haveri.
För två år sedan tillsattes en utredning om SIS framtid efter larmrapporter om missförhållanden. Siffror visade att nio av tio unga med gängkoppling, som dömts för grov brottslighet och avtjänat sluten ungdomsvård på SIS, återfaller i brott. För övriga är siffran 7 av 10.
I sommar ersätts systemet av ungdomsfängelser i Kriminalvårdens regi.
Enligt Martin Valfridsson kommer förändringen ”fem i tolv”, när många problem redan har åtgärdats.
– Det var kanske ett haveri när utredningen tillsattes. Men i dag är vi rustade och hade klarat av att fortsätta.
Martin Valfridsson lyfter fram att säkerheten har stärkts, och att lagändringar år 2024 gör att SIS numera får ta bort mobiltelefoner och låsa in ungdomarna på nätterna.
– Det har blivit lugnare. Tidigare satt gängkriminella med sina mobiler, som är deras viktigaste brottsverktyg. Unga flickor med självskadebeteende kunde sälja sex inifrån våra hem. Nu kan de inte det. Och när ungdomarna sover istället för att springa in hos varandra, blir de utvilade och har större chans att klara skolan.
Fakta.Martin Valfridsson
● Martin Valfridsson är utbildad jurist.
● Den 3 mars 2026 blev han generaldirektör för Statens Institutionsstyrelse (SIS).
● Dessförinnan hade han arbetat länge inom Polismyndigheten, bland annat som chef för rikspolischefens kansli, chef för Avdelningen för Särskilda utredningar och avdelningschef för rättsavdelningen.
● Valfridsson har även arbetat som statssekreterare inom ● Justitiedepartementet samt varit regeringens utredare för delegationen för brottsförebyggande åtgärder inom socialtjänstens område med fokus på barn och unga.
● Han har även varit regeringens ”tiggerisamordnare” och haft uppdrag som nationell samordnare för utsatta EU-medborgare.
Martin Valfridsson lutar sig fram över bordet och trycker båda händerna i skivan.
– Detta att SIS inte klarade uppdraget, var inte bara SIS fel. Mycket av det som sägs i offentligheten, stämmer inte.
Samtidigt, säger han, finns det fortfarande utmaningar. Problem.
– Jag har ingen ambition att försköna. Det finns fortfarande saker som vi behöver jobba med.
Det viktigaste, säger han, är att hitta rätt personer som vill jobba på SIS. Det är inte minst Bärby ett bevis på. Enligt en granskningsrapport från i fjol hade SIS-hemmet utanför Uppsala valt bort rätt utbildad personal till förmån för personer som inte uppfyllde kraven. År 2022 avslöjades säkerhetsbrister, att ungdomar inte fick den vård de hade rätt till och en utbredd tystnadskultur. 8 av 12 anställda i ledningsgruppen omplacerades. Den dåvarande verksamhetsdirektören Helena Finér sade att det krävdes omfattande förändringar för att bryta upp den ”osunda kulturen”. I våras blev hon chef på Bärby.
Martin Valfridsson sammanfattar vad som hände på SIS-hemmet med ett ord: Dikeskörning.
Men vad den berodde på, kan han inte svara på.
– Jag kan inte alla detaljer. Min bedömning är ändå att det fungerar väl i dag.
Att sluten ungdomsvård snart avskaffas har väckt hård debatt mellan de som tycker det är fel att sätta barn i fängelse, och de som framhåller att samhället måste skyddas från grova brottslingar. Frågan är hur stor förändring det egentligen blir.
Det är ”ingen jätteskillnad”, säger Martin Valfridsson och påminner om att flera SIS-hem är gamla fängelser. Båda instanserna har tre säkerhetsklasser där den högsta har avdelningar omgärdade av murar och överklättringsskydd samt slussar för personal och fordon. Och precis som på SIS-hemmen ska ungdomsfängelser erbjuda olika behandlingsprogram och skola.
– Skillnaden är att du aldrig kan dömas till mer än fyra års sluten ungdomsvård. Jag förstår att det ur ett politiskt perspektiv är för kort i dag när unga rekryteras till bestialiska gärningar, säger Martin Valfridsson.
Däremot frågar han sig hur Kriminalvården ska hinna bygga upp en skola som ska fungera redan i höst, och jämför med SIS-hemmet Bärby som har 19 skolpersonal på 48 platser.
De som redan har dömts till sluten ungdomsvård kommer att vara kvar på SIS i flera år framöver, även efter att ungdomsfängelserna har öppnats. Unga kommer också att varva mellan att avtjäna ett straff i ungdomsfängelse och att vara LVU-placerade på SIS.
– Om straffen är korta, kanske ungdomarna inte är redo att släppas iväg utan kommer tillbaka till oss. Vår ambition är att övergångarna ska gå så sömlöst som möjligt. Om vi inte lyckas är det barnen som drabbas. Det får inte hända, säger Martin Valfridsson.
Fakta.Sluten ungdomsvård och ungdomsfängelser
● Tonåringar 15-17 år som döms för grova brott får som regel påföljden sluten ungdomsvård istället för fängelse.
● Sluten ungdomsvård (LSU) avtjänas på något av de 22 ungdomshem som Statens Institutionsstyrelse (SIS) driver och varar i minst fjorton dagar och längst fyra år.
● Det är en förhållandevis ny påföljd som infördes 1999 utifrån tron att det skulle vara lättare att bryta ungas kriminalitet utanför fängelsemiljön.
● Andelen som återfaller i brott inom ett år efter avtjänad sluten ungdomsvård är 55 procent, medan samma siffra för fängelser är 41 procent enligt statistik från Brottsförebyggande rådet (BRÅ).
● När det gäller sexualbrott återfaller 8 procent av alla dömda i brott inom ett år. Samtidigt finns det ett mörkertal eftersom alla sexualbrott inte anmäls.
● Den 1 juli 2026 börjar sluten ungdomsvård fasas ut, något som väntas fortgå fram till år 2030.
● I stället kommer ungdomar som begår allvarliga brott att från och med den 1 juli 2026 dömas till fängelse och placeras på Kriminalvårdens ungdomsfängelser för barn och unga under 18 år.
● I sommar räknar Kriminalvården med att ha 54 platser på särskilda barn- och ungdomsavdelningar på sex befintliga anstalter runt om i landet: Högsbo, Kumla, Rosersberg, Sagsjön, Skenäs och Ystad. Under 2027 ska kapaciteten byggas ut till 300 platser.
● Skolan ska vara grunden i de ungas sysselsättning, och det ska finnas både grund- och gymnasieskola.




