Några tappra solstrålar letar sig in i Sofiatornets anrika lokaler i Stockholm. Här, i ett av Stockholms stadions hörntorn, har SOK sitt kansli – och här jobbar numera Fredrik Joulamo.

Formellt började han sin roll som ny sportdirektör för SOK i slutet av mars. Men det är först nu, efter sommarens OS, som han på riktigt har tagit vid sitt uppdrag. Detta efter att SOK:s truppchef Peter Reinebo gick i pension efter spelen i Paris.

– Det har varit väldigt mycket nytt och otroligt mycket att sätta sig in i. Det har handlat mycket om att lära känna människor inom organisationen, berättar han.

Joulamo kommer från basketens värld. Senast hade han rollen som generalsekreterare för Svenska basketbollförbundet, men innan dess har han även varit landslagschef, tränare och spelare inom sporten.

När chansen dök upp att få verka inom SOK kände han dock att det var läge att ”testa vingarna inom ett annat idrottssammanhang”.

– Det var självklart för mig egentligen. Det fanns aldrig några överväganden direkt, det var bara givet och solklart. En utmaning, miljö och ett sammanhang som inte går att motstå.

Vad fick dig att vilja testa något annat?

– Jag kände väl lite att jag har gjort det mesta inom basketen. Absolut inte allt, men jag har gjort väldigt mycket på väldigt många olika nivåer, säger han och fortsätter:

– Jag har sneglat lite mot annan idrott och tänkt att det är naturligt att kika över ”andra sidan staketet”.

Fakta.SOK:s nya sportdirektör Fredrik Joulamo

Ålder: 50 år.

Yrkeskarriär: Generalsekretare (2020–2024) och landslagschef (2018–2020) för Svenska basketbollförbundet. Har även bland annat varit assisterande förbundskapten för herrarnas basketlandslag och förbundskapten för olika ungdomslandslag inom basket.

Bakgrund: Har ett förflutet inom FN:s fredsbevarande styrkor, har studerat juridik och arbetat som butiksägare inom sportdetaljhandeln.

Källa: TT och SOK.

Som sportdirektör leder Fredrik Joulamo primärt den sportsliga verksamheten inom SOK, samtidigt som han är truppchef för Sverige under OS – en så kallad ”Chef de Mission”. Den rollen tar han nu över efter Peter Reinebo, som verkat inom SOK under flera år.

Samtidigt tillträdde även Åsa Edlund Jönsson som ny generalsekretare för SOK för två år sedan. Och förra hösten rekryterades Johanna Hemming som ny marknads- och kommunikationschef.

Joulamo beskriver SOK som en ”organisation under förändring”.

– Jag tror att rekryteringen av Åsa (Edlund Jönsson), som kommer från sportjournalistiken, och mig, som inte har den traditionella olympiska bakgrunden, är signaler på att SOK är en organisation som tittar efter nya vägar.

Sommarens OS i Paris blev Fredrik Joulamos första olympiska spel på plats. Som ny på jobbet gick han in med förutsättningarna att se och lära, bredvid Peter Reinebo.

– Det var en fullständigt fantastisk upplevelse för mig. Just att ha en sådan fri roll som jag hade, att kunna röra sig mellan de olika arenorna och att se så många idrotter som jag bara hann, det var fantastiskt.

Sverige gjorde ett av sina bästa sommar-OS på länge, med elva inkasserade medaljer.

Samtidigt blåste en kritikstorm över SOK från svenska idrottare som inte blev uttagna till OS. Flera idrottare, bland andra seglaren Emil Bengtson och flertalet friidrottare, hävdade att de hade uppfyllt de kriterier som gällde för att kvalificera sig till den svenska OS-truppen, medan SOK menade att så inte var fallet.

Tvisten blev till slut ett rättsligt ärende som gick hela vägen till idrottens skiljedomsstol Cas, där SOK friades.

– Det handlade om att man ansåg att de internationella förbundens kvalregler skulle gälla ovanför våra. Men ganska omgående meddelade ju Cas att så inte var fallet.

– Vi är också övertygade om, och vet, att en nationell olympisk kommitté har rätt att ha regler som är strängare än andra.

Att ärendet togs hela vägen till Cas beskriver Fredrik Joulamo som ”en tragedi”.

– Även om vi tycker att vi har kommunicerat precis vad som gäller och tycker att vi har haft en väldigt bra dialog med, i det här fallet främst friidrottsförbundet, så är det uppenbart att de som är allra viktigast, de aktiva, inte har nåtts av informationen.

– Där har vi, och kanske också friidrottsförbundet i det här fallet, brustit.

Han menar att SOK måste bli bättre på att involvera de aktiva i diskussionerna om vad som gäller.

– Vi vill inte bara bli den här formella organisationen som pekar på årsmötesbesluten. Det finns sådana, men vi måste bli ännu vassare på att de aktiva där ute, som är allra viktigast, också förstår det.

– Sedan kommer det ändå finnas människor som blir väldigt besvikna, det ligger i vår roll. Vi uppfyller jättemånga drömmar, men vi måste också fatta många tuffa beslut. Vi har ett uppdrag att sköta.

Efter sommarens OS har SOK satt sig ner och pratat med bland annat friidrottsförbundet om det som hände, berättar han.

– Vi har haft en dialog kring hur vi ska kommunicera framåt och hur vi ska bli bättre på det här gemensamt. Det är våra medlemmar som röstar och det kommer finnas de som tycker att det inte borde finnas nationella, skärpta kriterier. Men är man en del av en ideell förening, som SOK är, måste man också förhålla sig till det.

Fredrik Joulamo slängdes direkt in i hetluften i sin nya roll när kritikstormen var som värst. Han berättar att han då kunde avlasta de andra cheferna genom att bland annat gräva i material och plocka fram fakta – något som var lärorikt.

– På det sättet var det väl ett bra läge. Jag lärde mig ganska snabbt hur våra uttagningsprocesser ser ut och fungerar. Men det är klart att det blev en väckarklocka på något sätt, ”är det så här det ska vara?” liksom.

Direkt efter att OS avslutades beskriver Joulamo hur SOK bytte fokus till nästa olympiska spel, som i dag är 462 dagar bort: vinter-OS i Milano/Cortina 2026.

– Där har vi en kapacitet att ta 20 medaljer. Vi är nere på detaljfrågor nu, som boende, mat… Det är vi redan igång med, samtidigt som vi talar om OS 2028 (i Los Angeles).

– Det är en fantastisk organisation på det sättet. Det tar aldrig slut, det kommer alltid ett nytt OS.

Om sommarens OS i Paris var lite mer ”se och lära” för dig, blir ju OS 2026 lite mer skarpt. Hur ska det bli?

– Jag ser oerhört mycket fram emot det. Det ska bli otroligt spännande, det är väldigt utmanande men också roligt och stimulerande att vara med och leda det här projektet framåt.

Målsättningen för OS 2026? Att ta fler medaljer än i Peking 2022.

– Förhoppningsvis blir det ett väldigt framgångsrikt OS. Vi har högt ställda mål. Vi hoppas kunna ha kapaciteten att slå spelen i Peking, där det blev 18 medaljer.

Share.
Exit mobile version