Förslaget om en allmän samhällstjänst, eller allmän civilplikt, har åter bubblat upp i svensk politik, denna gång genom Liberalerna i Skåne. Det är inte första gången tanken på en obligatorisk samhällstjänstgöring för unga vuxna lyfts i politiken, inte minst av integrationsskäl. Men förslaget har aldrig fått fäste.
Mauricio Rojas, riksdagsledamot för Liberalerna, pekar på att det bara i Skåne finns 40 utanförskapsområden med nära 140 000 personer, något som gör regionen till den mest segregerade i Sverige.
”I dessa miljöer växer tusentals barn och ungdomar upp under ett tryck baserat på heders- och tystnadskultur som drabbar framför allt tjejer. Många känner starkare lojalitet till de parallella samhällena och deras ledare än till landet som helhet”, säger Mauricio Rojas som tillsammans med partikamraten Gulan Avci lämnat in en motion till riksdagen.
Men förslaget är kontroversiellt. Peter Hultqvist, riksdagsledamot för socialdemokraterna och tidigare försvarsminister, sågar idén vid fotknölarna.
”Det är absolut ingen lösning som vi står bakom. Värnplikt och civilplikt ska bara användas som en del av totalförsvaret. Vi kommer att ha fullt sjå att bygga upp civilplikten och vi måste koncentrera oss på det.”
Men varför är det ett dåligt förslag?
”Vi ska inte ha något kubanskt brigadarbete där man tar in stora ungdomsgrupper för att bygga samhället till låg ersättning. Civilplikt handlar om att försvara Sverige. För att få effekt på arbetslösheten bör specifika arbetsmarknadspolitiska lösningar sättas in, ett område där den nuvarande regeringen är alldeles för passiv”, säger Peter Hultqvist.
Även Miljöpartiets riksdagsledamot Ulf Holm menar att det är en uppbyggnad av civilförsvaret som ska stå i fokus just nu.
”Förslaget låter väldigt sympatiskt, men nu har vi satt igång allt det här med civilplikten för att stärka det svenska totalförsvaret. Och då är det nog bäst att försöka rulla på med det. Dessutom skulle det bli en jätteapparat att få ut alla mellan 18 och 25 år i samhällstjänst, så vi tror inte att det är möjligt helt enkelt.
I den utredning som regeringen presenterade i januari, Plikten kallar, föreslås bland annat att mönstring ska återinföras för att undersöka lämplighet för civila skyddsuppgifter.
”Man ska kunna kallas till mönstring för att få en grundutbildning inom ett fält som man inte hade någon kunskap inom sedan tidigare, men det är fortfarande en väldigt begränsad civilplikt som utredningen ser framför sig”, säger Sanna Strand, forskare i internationella relationer och ekonomisk historia på Stockholms universitet.
Synen på värnplikten som en folkfostrande eller en nationsbyggande mekanism har sedan 1994 ersatts av en behovsstyrd lagstiftning, säger Sanna Strand.
”Eller man skulle nästan kunna kalla det för en meritokratisk lagstiftning. Det är de som är bäst lämpade som ska skrivas in för tjänstgöring. Av allt att döma så är både lagen och den samhälleliga inriktningen fortfarande fokuserad på och använda plikten på ett väldigt kirurgiskt, avgränsat och försvarsfokuserat sätt. Denna inriktning går väldigt mycket i linje med neoliberalismens sätt att se på samhällsstyrning överlag. Att staten inte ska utöva mer makt över befolkningen än absolut nödvändigt.”




